ALFRED. Scener ur hoflifvet i Ludvig XPV-.s tid. Bokhållaren. Intet hopp mera framsuckade den gamle Duverger med döende stämma och nedföll i en ländstol. Sedan fyratio år var han bokförare vid Marine-Departementet, Han hade adopterat en fattig enkas son, den han begagnade som skrifvare och ämnade testamentera sin lilla förmögenhet. Alfred älskade sin välgörsre och dennes sorg försatte bonom i förtviflan; men han hede lofvat att icke bryta ut. Stum fästade han sina blickar på den djupt förkrossade gubben, och stora tårar rullade utför hans kinder — den enda gärd hans välgörare tillät bonom offra åt den gruftigå belägenhet hvåri denne såg sig försatt, Men i samma må. lugnet återvände i Bokhållarens själ, bemägtigade sig harmen den unge mannens. llan telade om att gt till Cardinal Bernis, att kasta sig för onungens fötter, ..,. Stackars gosse svarade honom Duverger, det vore att störta dig, utan att frälsa mig, Min förföljares spioner omgifva detta hus, Det gäller mitt lif och ditt. I morgoa kl. 10 måste renskriften af detta bref bäras till Herr Gatry, detta bref som han sjelf skrifvit; derefter måste jag stiga i en diligence och lemna Frankrike — eller är jag kl. 11 arresterad såsom statsfånge. Och hvad blir ett beslut, frågade Alfred oroligt, En man af heder bar intet vel. I morgon skall jag vara i rättvisans händer; men oskulden skydde mig om den förmår; åtminstone skall jog, om också brottet triumpberar, gö utan samvetsqval. Hvad jag eger i contanter skall förslå för dina behof, ända till dess du kan hbafva bunnit förskoffa dig en oberoende ställning medelst ditt erbete. Alfred, du skall aldrig upphöra att vara hederlig karl, Är det icke så? — Nå, min vän, ver lugn, åervänd till ditt arbete, jag behöfver vara ensatn. Alfred gick ut, nedtryckt af smerte. Dueverger, som 20såg sig i en döendes belär genhet, gick att ordna sina papper SS EVER RE ee Bureauchefen. Herr de G atry bade litsom alla dena tiden, equipage och ev malmgård. Se här bved som tilldregit sig vemma morgoa Dyss. före den eocen vi här ofven. skildrat, Bokbållogen fick, så snert hon heostit Till embetsrummet, befollaning utt begifte sig i Chefeds cabinett. Berr år Getry, ensom med gubben, skötteglen för dörrem, föll till hans fötter och bjöd hosem sextiotusen francs, för det han skulle fly öfver grängen, efter att hofva renskrifvit ett bref hvars concept han framräckte, och hvaruti Duverger erkände sin brottslighet. Detia var den oecda utväg den brottslige de Ga