derlöre, sedan de första Cap. i denna balk bestämt, hvilken som är närmaste arfvinge, förklarar 17 Cap. i hvilka omständigheter bans rält icke får genom Testamente förnärmas och 18 Cap. 4 5. att endast den dödas närmaste arfvinge har rätt att deremst anställa klander, hvilket allt tvdeligen visar, alt Testamentstagare och närmaste klanderberältigade arfvinge, utgöra två bestämdt åtskiljda personer och alt den sednvares fördel alltid antages genom Testamentet vara åsidosalt. Genom denna omtvistade, af Rådman Jansson och hans fru d. 4 Aug. 1799 upprättade, bandlingen, förklara de sig hafva beslutit och öfverenskommit, att ingen annan än jag och min hustru skulle blifva deras arfvingar och att i den händelse någondera af dem skulle komma i åtnjutande af det förut dem emellan upprättade Testamente , förbinda de sig på det kraftigaste att den efterlefvande makan sedan icke får upprätta något Testamente eller egendomens bortgifvande, som komme att gälla efter den efterlefvandes död till någon annan än Oss, så vida min hustru lcfde, äfvensom min svärmor serskildt d. 7 Sept. 1800 till en ännu ytterligare försäkran till sin man förklarat sin oryggliga vilja vara den, att hon icke skulle uppratta något Testumente tll någon annan än min hustru, så vida hon lefde efter sin man. Den genom dessa banulingar, ehuru mindre val valda uttryck, klart ådagalagda afsigten var, att bägge makarne ville ålägga hvarandra den pligten, att icke förnaärma min hustrus arfsrätt, och den sednare bandlingen, som visserligen kan anses vara elt fullkomligt öfverloppsverk, medför endast devigenom en tillfredsställande förklaring, att min svärfars sanna ömhet och gouhet för sin uotter i fordrade, vid havs förutsedda snara afsäng hån verlden, alla nöjlga garantier för bevarande at hennes frattuda fullstandiga erfsrätt, Men detta af bagge makarne hvarannan gifva löfte, denna — såom de sjelfve kalla den — öfverenskommelse och förbindelse 3 detta negativa åtavande, att låta Lagen få galla i afseende på orfsrällen, kan det möjligen, utan stor törvillelse i begreppen; förblandas och ssmmanställas med den. positiva acten, i vilken, genom förordnande, den I Lagen bestamda: arfssälten för et serskallt tall upphafves. ilr Iaradshöfdingen Stuart har från en snvan sida avgripit dessa bagge bhandlinar för alt bevisa dem inocbara egcuskaer uf Testamente, Vid deras upprattanie lefde, nemligen, min svarta: , — hun ude barn i ett föregående gilte, uch då u, säger hr Häradsböldiogea, den etfterelvande makan åtog sig att tillagsa min ustru all qvarlåtensbapen på: meidarfvinars bekustvad, uch med derws uteslutande, vilket icke kunde ske utas genom TestaI