Aftonbladet – 27 juni 1831, sida 3

samhet, sa val för det egna, klara och originella framställningssätt, som de flere träffande omdömån det innehåller öfver förvaltningen af undsättnings-verket detta år. Det är ett förslag af Grefve David Frölich till fattigvård inom Nedra Ulleruds Socken. Vi instämma icke till alla delar i Herr Grefvens åsigter 3 men torde efteråt få göra några reflexioner öfver de punkter, i hvilka vi äro skiljaktige, då vi med detsamma kunna få tillfälle upptaga, till ett korrt besvarande, en uppsats rörande samma ämne, till försvar för Regeringen, som Minerva, efter sex veckors sträfvande, nyss lyckligen tilländabragt: Utdrag af SockenstämmoProtocollet i Nedra Ulleruds Socken, Söndagen den 5 Juni 1831. Efter från Predikstolen uppläst kungörelse derom, att Herr Grefve David Frölich önskade till Protocollet få aflemna en skriftlig framställning, innefattande förslag till Fattigvård inom Socknen, stadnade församlingen qvar efter slutad Gudstjenst, hvarefter Herr Grefven uppläste följande, som ordagrannt intages: Till Nedra Ulleruds Socknestämn.o-Protocoll den 35 Juni 1831. Under den tid af nära 15 år jag varit medlem af denna Socken, har jag ofta med allvar sökt för mig sjelf vinna ett tillfredsställande svar på den frågan: Hvarifrån sig härledde den tilltagande fattigdom hos allmogen 1 allmänhet, under det att arbetsförtjenster i flera vägar snarare tillän aftagilt, arbetslöner stigit, och under det odlingar ansenligen utvidgat den såsom egentligen vinstgifvande ansedda delen af Socknens område? Om jag än för en tid haft skäl att betvifla verkligheten af ett sådant förhållande, är dock öfvertygelsen derom dels nu mera så allmän, dels af verkliga facta så bevislig vorden, alt inga vidare frågor nu synas återstå, än om orsakerna dertill och medlen att afhjelpa dem. Antalet afutfattiga är på den omnämnde tiderymden säkerligen tredubbladt. Folkmängden, som icke år 18:7 utgjorde fullt 1300, år 1825 ökat sig till 1920 och nu till 260535, består enligt förteckningar, som jag al Kyrko-Rådets medlemmar erhållit, till nära Idel af sådana personer, som kunna sägas äga ingenting, och i härda år knappt kunna lefva af sitt arbete. Lagsökningar och pantningar hafva nu nästan blifvit alldagliga, och till och med konkurser hos allmogen — i förra tider okända — hafva vi på sistone upplefvat. Missväxterne år 1826 och 1830 hafva visserligen förvärrat förhållandet , men dylika hade korrt före 1017 äfven inträffat, och sädespriserna voro då höga eller likså höga som nu. Flufvudorsakerne kunna alltså icke der igenfås. Hela Sveriges åkerbruk hav mer eller mindre att sträfva mot 1 PR I RR