Aftonbladet – 22 juni 1831, sida 2

För en klok och tapper General, hvilken förvärfvat en högre krigsära, än någon föregående, i det lavds häfder för hvilket han gått alt strida, måste det vara det hårdaste öde ett menniskosinhe kan få vidkännas, att någon tid derefter nödgas offra samma ära, tusentals krigskamraters blod och sitt eget lif, såsom ett redskap åt förtrycket. En sådan man nödgas man dubbelt beklaga, om han nödgats företaga striden emot sin egen önskan, och måste dö under den kränkande känslan. att hans namn genom en annons nyck intar ett helt annat rum i historien än ban hade förtjent.