Aftonbladet – 10 juni 1831, sida 2

ARE ina ra. är orättvist alt yttra detta om iierrar Mauguin och Lamarque, hvilkas skål man på den Cavaignacska middagen drack, under yttrad förhoppning alt snart se dem, såsom Presidenter i spetsen för Bepubliken. (Våra läsare torde påminna sig alt Cavaignac m, fl. voro bland de for republikanskt ofog tilltalade, men af Juryn frikände. Man kan ej neka att det går raskt till i Frankrike. Ej nog med att Konungen redan in petto alsättes och republiken organiseras, man är ej nöjd med ex President åt densamma — nej det vore för litet radikalt, och smakade för mycket af monarkisk surdeg; man nöjer sig till en början icke under två. Säkert är att alla dessa utmärkta män icke företaga något, som kunde mot dem rättfärdiga en förföljelse eller compromettera dem. Regeringen har begått det stora fel, att åt en dekoration som blolt eger ögonblickets värde (2) gifva stor vigt. Sedan den beslutat att åter uppresa Napoleons staty, hade den också icke bort lägga hinder 1 vägen för yttringen af folkets tänkesätt i ämnet, BDBeklagligen är likväl ännu Herr Ferrier omgifven af personer som ganska illa understödja honom. Män, sådana som Hrr Sebastiani, Montalivet och Barthe äro ingalunda vuxna den svåra uppgiften alt regeDetta är äfven händelsen med Prelecterne för Polisen (Bondy) och för Seine departementet (Vivien) hvilka hufvudsakligen ega vården om lugnets upprätthållande i hufvudstaden. Herr Vivien är endast hemma i Advokaternes och resonneurernes verld, der allting så gerna i detail och förut fattade ståndpunkter undersökes. Herr Bondy är en redlig, duktig Embetsman, men fostvad i kejsartidens skola. Ministerens såkallade agenter äro dock dess värsta plåga. Vanligen framträda ur revolutionernes h virfvel energiska karakterer, som ofta rädda en regering då den beslutat att taga sin tillflykt till kraftyttringar. Men Konung Ludvig Philips regering har upträdt såsom en ordningens och förutseendets Styrelse. Revolutionsmännen duga ej för den. Den så hastigt utförda Juliirevolutionen har dessutom ej framfödt någon stor talang men deremot så mycket flere intrigenter. . Dessa senare hafva skuffat sig till embeten. Mipisterens andra linie, för att tala i militärstyl, utgöres sålunda af dylika mnulliteter, och kan blott genom ny, stor destitution redas ur sin förlägenhet. På detta arbetar likväl Herr Påriery; framför allt är ban angelägen att göra sig af med sina colleger, som alltjemt ailägsfrån Styrelsen den enhet som ensamt utgör maktensstyrka. Pariserboarne voro högst missnöjda med de sista rörelserna , och alla som hafva aldrig så litet att förlora, äro uttröttade och upretade öfver dessa löjliga folkupplopp, som oupphörligen äfventyra lugnet och bringa handeln i stockning. ga den åå länge tillemnade revolutionen till Donna Marias fördel. — RBörande PaZen betviflar man ingalunda, ehuruväl striden ännu icke begynt, att ju de senaste bändelserna betydligt — stärckt Ministerens anhang. De skola bidraga att aflägsna alla passionerade män, och sålunda åstadkomma en sansad kamare. Frankrike och hela Europa behöfver lugn. Denna känsla är den allmänt rådande, och derföre söker man att alltmer försvaga verkningarne af Julire volutionen, och att tillintetgöra alla dess resultat, med undantag af Dynastivexlingen(!) Man hoppas att se Herrar LaMarque och Miuguin, ja till och med Herr Lafayette allägsnade ur den blifvande Kamaren. Det vore måhända klokast af Styrelsen att, om den ock kan, icke låta det komma så lingt. Desse Herrar äro ganska behötliga i en Kamare, för att fullständigt afslöja deras partis afsigter, och dessutom skulle det hos regeringen förråda en serdeles oskicklighet, att så öppet stöta från sig revolutionens män, dem den har att tacka för sin existence. — Hvad oppositionen beträffar så borde den besinna att det ej, i en tid såsom den närvarande, är nog att icke underblåsa elden; publicistens pligt, han må för öfrigt tillhöra hvad parti som helst, är att med kraft höja sir stämma mot oväsendet för atl förekomma eller qväfva det. Detta har dock slutligen också Courier Francais, ett ganska kberalt blad, gjort; den har onekeligen mer än någon annan Tidning bidragit till lugnets återställande. Hvad styrelsen åter hetrväffar, hade den å sin sida bordt besinna, att det ej år tillräckligt att qväfva ett up-. lopp; man måste ock veta att förebygga det, och för att dömma af Ministeren, ser det tvertom ut som om Styrelsen velat låta upplopp komma till en viss consistence, för att sedan inlägga så mycket större ära medelst dess undertryckande. Monitören säger uttryckligen, att massorne på Vendömeplatsen skibgrades utan den beväpnade styrkans mellankomst. Polisen har helt lugnt skådat huru man på offentliga promenadplatser drack republikens skål, dragit dolkar och på gatan förnyat dessa uppträden. Hvarföre skedde allt detta opåtaldt? Det var onödigt att lägga sig deuti, svarar man, de skyldigas bestrattande sörja nog processerna för. Men processerpa komma att uteblifva, och ett ministeriet blad (förmodeligen Tems) har uttryckeligen förklarat, att om man åter började med det lagliga processväsendet, skulle det upphöra att skrifva för regeringen. :Hvarföre läser man då i regeringens blad anklagelser mot pröcessstiftare, och Monitörens beskylvivgar mot krigs-spekulanter?? — Hvarföre mellankom ej den beväpnade styrkan straxt i början af oroligheterna, hvarföre uteblefvo processerna — och likväl hvilken imponerande mit I 1 1 oo CC er om en e ooER