Aftonbladet – 10 juni 1831, sida 2

SN aärtrikes: Om tillståndet i Lithauen innehåller All gemeine-Zeitung följande underrättelse afd. 16 Maj: I Lithauen rasar ett förskräckligt krig. Hvarje invånare i de districkter som äro besatta af Insurgenterna har endast att välja mellan döden eller att gripa till va-; en; derföre uppskattar man deras armå till 50,000 man, som hålla Wilna inneslutet, der samtliga magasiner och arsenalen skola vara underminerade, för att 1 värsta fallet sprängas i luften tillika med garnizonen. För denna är nemligen icke att tänka på någon pardon, då Insurgenterna ombringa alla Ryssar som falla i deras händer, såsom repressalier för de talrikt afrättade Insurgenterne och de grymma Ukaserna, hvilka tvinga Lithauerne och Samojetierne till delta förtviflade krig. Till följe af ett rykte, som dock ej är att lita på, skall. Wilna hafva blifvit intaget under ett fruktansvärdt blodbad, och upproret vara så allmänt, att det hotar att afskära Fältmarskalken från all communication. Man är således mycket nyfiken på följden af de ömsesidiga rörelserna. FRANKRIKE. De sistå oroligheterna inom detta lands hufvudstad och provinser hafva varit en följd af regeringens felsteg: Man hade redan länge förutsett alt alla de småaktiga ordvexlingär och pennkrig, som föranledts af band oeh dekorationer, slutligen skulle medföra allvarsamare uppträden, och Napoleonrsdagens firande var blott en förevändning, den Juliimännerne och det republikanska partiet hastade att tillgripa för att gifva juft åt det missnöje som de i flere månader hyst inom sig, under afvaktan på lägligt tillfälle att bryta löst. Allt detta sammanhänger likasom i en kedja. Frikännandet af de för tryckfrihetsbrott anklagade stadgade republikanernes beslut att af alla krafter motarbeta regeringen. En del höll sig till folkupploppen, andra valde pennan och organiserade en snart sagdt ursinnig oppos tion i tidningarma. Första upphofvet till en formlig brytning mellan partierne var General Lafayettes afsked. Derigenom hade Konungen utlåtit sin fullkomliga söndring så väl från de rvredhige, mera sansade anhaångarne af rörelsen, som från de uppbrusande, besinningslösa, förall sund politik fremmande, efter oroligheter längtande ushngar som blott vilja framrusande. Hr Lafayette avser sig såsom på hölligt sätt förvist från Palais Royal, och bebor nu åter sitt