Aftonbladet – 25 maj 1831, sida 2

TeElersvulg Imea act mest spanda interesse; aldrig har Ryssland, utom måhända 1812, varit I en sådan crisis som nu. Lj Efter att hafva proklamerat icke-interventionsprincipen (säger en Fransk tidn.) men til låtit att Östervikiska tropparne intervenerade i Påfvestatens angelägenheter, är det i sanning lustigt att i Franska och Engelska blad läsa huru man ämnar använda den häftigaste intervention för alt hindra det de olyckliga besegrade patrioternpas blod måtte flyta på Schavotten. Denna störtning af mcnskliga het liknar ett hån. Vi erkönna att vi äro nag enfaldiga att icke begripa med hvad rätt man kan inblanda sig i fremnrande kländers lagskipning , eller hvad verkan man kan vänta sig af ödmjuka framställningar , när man sjelf högtidligen återtagit de hotelser man fördristat sig att göra, då insurgenterne ännu icke facliskt voro reducerade til den bedröfliga ställningen af kufvade uppr rorsimakare. Det är sanpnt att efter JulidaI garne, det diplomatiska Europa börjat in tresser ra sig för Ministrarne af den 8 Au: 3usti, och att detta serdeles väl lyckats för dessa senare, men det var till Franska fots hets storsinne man vände sig, och Franska folket hade icke vändt sig till fråmsnpande bärar för alt besegra sina fiender. Det försäkras att Österrikiska Kabinettet, straxt efter Konung Carl Felixs död, Jåtit tillställa Sardinska styrelsen en diplomatisk note, hvari den fordrar en cathegorisk förr klaring rörande den politik som Sardi iniens nya Regering ämnar följa. Den återkallar derjemte 1 minnet de förbindelser dem traktater och öfverenskomimelser mellan de båda hofven ålägga Piemont. Vi behöfva ej anmärka, alt större delen af dessa konventioner äro i en mot Frankrike fiendilig apda. Pen unga Konungen Carl Albert har underrättat Franska kabinettet om innehåliet af denna note. Denne Furste, som väl änna ej vill utsätta sig för öppen ovänskap med Österrikiska bofvet , visar dock redan temmligen påtagligt sin afsigt att undandraga sig traktaterne, i allt hvad de kunna innebära stridande mot Sardinska Staternas interessen och oberoende. Skall han väl hos Franska Styrelsen finna det stöd han behöfver för att bringa denna ädla föresats i verket? Det är tillåtet att Betvilla detta, då man besinnar den roll Franska Kabinobte tet bittills spelat i Italiens ongelägenleter. FOLKHÄMD OCH KONUNG ATA MID. Het bör till goda tonen att deklamera