Aftonbladet – 21 maj 1831, sida 2

Article Image
fa jCKe DeElasta DUnAft Suscm Ch ovorköodig föda, vilken verkav skadligt på matsmältningen, utan kunskapens bibringande går i jemn progression med hans uppfatiningsförmåga, och der således hvarje förråd som gilves åt minnet, i stället att såsowr förut försvåra begreppet, tvertom lemnar ett tillfälle att ytterligare reda och utvidga det. Man finner således att denna method långt ifrån att sakna grundlighet, tvertom äger den i vida högre grad än den gamla, emedan en grammatikalisk regel, lik hvarje annat begrepp eller föreställning nödvändigt måste blifva varaktigare I samma män som dess uppfattning blir en verkan af cgen slutförmåga. På denna grundsats har Herr C. J. L. Almqvist byggt sin Allmänna språklära, efter hvilken undervisningen i Elementarskolan meddelas. Den nvytta man der rönt af methodens användande, i förening med den försigtighet hvarmed försöken blifvit företagna, äro en borgen derför, att en nyttig reform snart ifrån deuna centralpunkt skall utgå til undervisningsverken i allmänhet. Ett annat avbete, som vid detta tillfälle på sill rätta ställe torde omnämnas, är Latinska språkets stamord, af ilall, Cjfversatt från Engelskan af Ludvig FVosterberg. Detta arbete utgår ungefärligen ifrån samma åsigt, som det förva, serdeies i alseende på Latinska språkets etymologi, att nemligen, sedan stamorden blifvit fästade i minnet, på ett åskådligt sätt framställa och låta Lärjungen sjelf inse deras derivationer. Sjelfva minnesläsningen af stamorden är indelad i vissa lectioner, hvardera klassilicerad efter gemensamma ändelser och böjningar. På detta sättet är den grammatikaliska undervisningen för hvarje loction sammansmält ned inöfvandet i minnet af sjellva ordförrådet. Detta arbete, som redan vunnit en stor framgång i lngland, Artmerica och Frankrike, är 1 vår tonka en verålig skänk åt undervisningsverket. Det är en mera fulländad utveckling au: det system i språkundervisningen, som fraial. Frofessor Dahl antyder i företalet af sin Grekiska Grammatika och Chrestomati, men som deune utomordentlige mans tidiga död icke lemnade honom tillfälle att sjeif fullborda. I sammanhang med förenämnda arbeten i språkundervisningen, torde älven förtjena om nämnas Ur Edvard Heymanssons plan tili kalligvafiska språköfningar, bvars iunchåll Läsaren inhämtat af den utförliga anmälan, soin förut åtföljt detta blad. Om språköfningsexcmplen kunna presteras i tillväcklig mängd, utan att för mycket fördyra arbetet, hvars användbarhet för sitt bulvudändamål i öfrigt beror på elegansen i utförandet, så är Hr Heymanssons bemödande värdt allmänrI moa TT sd no An RA ee — SV SAS YE VO VÄ OD —SSS SESSION EAA EES -— Ne

21 maj 1831, sida 2

Thumbnail