Aftonbladet – 14 maj 1831, sida 3

de sednare åren blifvit för mycket befordrad, genom him mnansklyfningar m. m. och ett Irland sålunda skapadt inom denna del af Sverige. Utan att ou ingå en underdersökning om detta kapitel, som torde förtjena enserskild afhandling för dess märkvardighet både i statistiskt och filantropiskt hänseende, finner man vid första blick på folkmängdens förhållande nu och för 20 år sedan, en så I obetydlig skillnad att ziffran genast vederlägger Miner vas argument. Nej! ehuru obehagligt det låter i vissa öron, så förnekom det icke, det är skatterna; det är de kontanta utskylderna och arbetsbidragens tyngd, som hufvudsakligen utarmat Skaraborgs Län och det är dessa , som ofelbart skola, om ej vederbörande vända igen att endast begagna Riksdågarne för att erhålla förhöjda anslag och utvidga den offentliga maktens organisation, förr eller sednare utmergla det rvipga återstående välståndet, till dess ingen skuldsättning mer är möjlig, och den vanmakt allmän, som redan 1 landsorten företer så sy nbara symptomer. Vi veta ganska väl, att de, som under.en Sy baritisk vällefnad i hufvudstaden icke sträcka sina omsorger eller sin synkrets längre än til Djurgården eller Skinnparviksbergen, skola rynka på näsan häråt; må de göra: det: det är framtiden som kommer att döma emellan de olika åsigterna. Men må de åtminstone besinna, att ingenting kan förbättras om man sätter sig öfver att akla å de tecken som nu visa sig 1 en så lörskräcklig skepnad, och som icke härteda sig från den ökade folk mängden, utan från deu enkla omständighet, alt då Staten tager al den närande samhälls-medlemmen utan nåd och barmhertighet hela dess behållning , och ingenting lemnas honom öfrigt att upplägga Zi såsom värn emot framtida motgångar, Så skall nöd och elände uppkomma hvarje gång den minstå missräkning 1 en års-skörd inträffar. Det är på detta sält, som en Regerig genom misshushållning eller ständigt för höjda fordringar af undersåtarne, medelbart kan. göra sig saker till inissväxtens följaer, och måbända dylika omstäudigher? som gåfvo den ryktbare Barkckonungen 3 fera tonde seklet sitt namn i vår historia.