Aftonbladet – 12 april 1831, sida 2

rikes område for kommande tider 1orbjöds Carl X och hans descendenter samt deras makar. 17 artikeln af straff-lagev, som angår förlusten af egenskapen att vara Fransman, skulle tillämpas på dem, och de egde icke rätt att under hvad namn eller titel det vara må, förvärfva gods och egendom, eller njuta någon ränta, afkastning af egendom eller pension från Frankrike. De öfriga artiklarna som innehöllo förslag beträffande försäljningen af Ex-Konungens närvarande egendomar, är öfverflödigt att här upptaga. Förslaget presenterades i Kammaren den 22 Mars af Deputeraden Girod de IAin. Han yttrade dervid, att frågan nu icke vore alt afsäga någon dom öfver Carl X och hans familj. Denna dom tillhörde historien, och hon skulle veta att omtala det ädelmod hvarmed Franska folket uppfört sig efter Julii-revolutionen. Del borde icke vara en bandling af vrede; den skulle för mycket strida emot den karakter af moderation som uppenbarade sig under samma revolution. Fråan vore af en hög politisk natur: ett högtidligt beseglande af händelser, hvilkas påföljder icke borde lemnas vind för våg. Utan tvifvel lemnade Carl och hans familj begripa, att all förhoppning för dem vore förlorad; utan tvifvel skulle undergifvenheten under ödet komma i sin tid; men — intrigen vakade; och känslan af medlidande kunde blanda sig deri. Man måste derföre göra ett slut på denna sakernas ställning, som visade sig vådlig, om icke för samhällets säkerhet och tillvaro, åtminstone för dess lugn. Det första medlet härtill vore, att förbjuda Carl X och hans ätt allt återinträdande på Frankrikes område, Herr Baude hade föreslagit ordet landförvisning, men comittcen hade funnit sig böra modifiera detta uttryck, der-före att det vore ett straff som endast borde tillämpas enligt de juridiska formerna. Sjelfva diseussionen företogs, som. nämndt är, den 23 Mais, och öppnades af Hr Bizien du Lezard, hvilken i förbigående sagdt, i allmänhet ej står i mycket anseende inom Kammaren. Han ansåg lagen onyttig, och i den tid hvari man nu lefver gjorde onyttiga lagar mycket ondt; folken se deruti endast mystifikationer. Hvad hade icke hela verlden, med eller utan skäl yttrat om: de personer, som i hemlighet hade underhandlat med Ludvig XVIII, samt under det de besvuro den additionella akten till Kejsaredö:mets författnino2? Sådant hade man