LE 1 es I Cke nyrom :en alt så födet tt)rÖrp:de in— Uuson en nte ren gi te:Udsll, ch att Ing DA Faalcivoskop, MUSIK. i Herr Rändels Concert sislidne Lördag , uti stora Börssalen, var väl arrangerad, och talrikt besökt. Följande musikstycken anmärkas såsom icke förr gifne här i Hufvudstaden:Herr Randels egen Concerto för Violins Aria ur Moses i Egypten , sjungen af Fru Enbom; Första Allegron till en Simfoni, afIrv Lindblad, samt en Ductt, ur Otbello, sjungen af Demoisellerna Ficker. Det högsta intresset bland dessa stycken tillägga vi med tillförsigt Symfonien. Det stora som ligger i sjelfva denna genre, var med förtjenst begagnadt af kompositören. Hr Lindblad, som förut gjort sig känd för införandet af den Logidrska methoden, så väl 1 harmoni-läran som pianoforte-spelningen, har genom ifrågavarande komposition, sjelf på ett berömvärdt sått ådagalagt prof på nämnde methods användbarhet vid en djupare konstens omfattning. Motiverna i Symfonien äro lyckligt uppfunne och utförde under en klar och kraftfull barmoni. Om det skulle tyckas, som vore Beethowen det mönster, hvarefter Hr Lindblad bildat. sig, så äger han den förtjensten att hafva haft mönstret för sin fantasi utan att efterapa. Hr Randels Violin-Concert var anlagd i en alfvarsam och upphöjd stil. Måhända att denna stil icke var fullkomligt öfverensstämmande med den egentliga karakteren i hans spel, nemligen sångens milda och. rörande behag i Adagion, samt tonens lätta flykt i den lekande Rondon. Också tycktes det sednare partiet af Concerten vara det i kompositionen mäst lyckade, liksom det i utöfningen vann mest bifall. Arian af Rossini har det gemensamma med nästan alla denna mästares arbeten, att koloriten måste på det mest sorgfälliga sätt iakttagas. Derioenom framträder den behag gliga mel