GUTGIF VET FRAGMENT af Lord Byron. Jag tänkte en dag på de åtskilliga jemförelser som man i Engelska och utländska Jurnaler gjort mellan mig och andra författare, Hvad som gjort att jag kommit att tänka härpå, är att jag nyligen händelsevis träffade på en sådan uti ett utländskt blad. Till en början har jag under loppet af de sista nio åren sett mig af Engelska, Fransyska, Tyska, Italienska och Portugisiska skriftställare jemföras med Goöthe, Joung , Aretin, Timon af Athen; med en invändigt eklärerad alabastervas; med Satan; med Napoleon, med Shakespeare, med Tiberius, med Äschylus, med Sofokles, med Euvipides, med Arlequin, med Pierrot, med Sternold och Hop-. kins, med en Fantasmagori, med Henrik VIL, med Chenier, med Mirabeau, med den unge Dallas (som ännu går i skolan); med Michel-Angelo, med Rafatcl, med en Sprätthök, med Diogenes, med Child-Harold, med Lara, med Milton, med Pope, med Dryden, med Burns, med Savage, med Chat-. teaton, med poeten Churchill, med: