Article Image
ra, huru Sveriges tillstånd, seder och inrättningar oupphörligt blifvit vanställda af utlänningen. Ännu för 6 till 8 år sedan kunde man tryggt påstå, alt vårt fosterland var vida mera fremmande för det öfriga Europa, än tillståndet i mindre Asien eller Japan, och Stockholms utseende, omgilningar och lefnadssätt ungefär lika tillförlitligt tecknade i utländska beskrifningar som Tombuktu eller trakten kring Herculis stoder, Först för några år sedan hafva Tyskarne börjat vikta sin uppmärhsamhet på Skandinavien, och man kunde uästan säga, att de upptäckter , som erhöllos genom Ruhss historin och Schuberts resa, öppnade för främlingen lika okända utsigter, som Cooks första resa i Söderhafvet. Brokes och Lloyds resor hafva äfven hos Engelsmännen spridt någon dager öfver samma föremål. Men i Frankrike har ända till närvarande tid rådt den djupaste okunnighet både om land och folk; och detta har gått så långt, att månge i Frankrike resande landsmän hafva hört annars bildade Fransoser fråga: Comment sappelle votre pays? Sverige — 2 Ah! jentends, cCest la Svisse.... Om Se Ve Denna okunnighet hos andra nationer angår i synnerhet Sveriges politiska samhällsskick och händelserna för dagen. De Tyska bladen, och de Fransyska, när de någon gång innehållit något om Sverige, ha alltid varit uppfyllda med det mest ensidiga beröm för våra Styrelseformer och vår förvaltning, och beprisande af vår välmåga och förnöjdhet, så att man nästan skulle tro, att våra utländska missioner vore medarbetare i journalerna, om icke deras omdömen ofta voro förenade med vrängda och vanställda uppgifter i sak. Vid sådan erfarenhet, som den nu nämnda, måste hvarje undantag ifrån regeln vara högst välkommet; ty ingenbing kan mera intressera fosterTlandsvännen, än att äfven erfara af, lägsnare nationers deltagande för egna öden, olyckor eller förhoppningar. Ett sådant undantag visar sig uti en Fransysk Författares arbete, infördt i ett häfte ar Revue Francaise för I sistlidet år, och innehållande : dels en l afhandling om den constitutionella r I friheten i Sverige, dels en dagbok elråle rättare strödda anteckningar om I sistförflutne riksdag, då författaren Ilsjelf varit i Sverige. Den Svenske I I Medborgarens sista Nummer innehåller öfversättning af en del utaf den I första afdelningen, och har utfäst sig afatt tid efter annan lemna några ut-I drag urv arbetet, (som utgör 60 sidor 1 a I TYVÄRR FA RY

15 februari 1831, sida 4

Thumbnail