—— F—— Christiania d. 11 Febr. Ett härstädes utkommande nvytt blad: Näringsoch PolitieVännen? innehåller följande: När en Prest tillåter sig att framför altaret räkna det offer som gifves honom sedan han hållit en brudvigsel, och att tillvita Brudparet och Bröllopsskaran att detta offer ej uppgått till mer än 2 Specier, så är detta visst ganska förargeligt, och den uppbyggelse, som dess tal skulle hafva verkat, förgår icke endast, utan en missaktving för sjelfva dess innehåll tyckes blifva en naturlig följd af detta handlingssätt, likasom det icke eller är atl vänta, att talaren derigenom förskaffar sig någon agtning för framtiden. Det öfverensstämmer emedlertid icke med vår plan att iblanda oss i detta ämne, men vi hafve en annan sak att berätta, som verkligen passerat, med en Sockenprest ett par mil från Christiania. Denne prest har nemligen gått så långt i sina påståenden, att han för en månads tid sedan icke ville jordfästa ett dödt naket flickebarn, hvars ik var nedsatt på Annexets Kyrkogård, hlott derföre att den fattiga modren ICke kunde betala honom 2 Specier för jordfästningen. Han befallte deremot att Likistan skulle tagas upp och sättas i vapenhuset till dess han erhöll sin betalning, och detta stadnade icke vid sjelfva botelsen, ty liket stod qvar för några dagar sedan och stär der kanske ännu. Vi känna ej om allmogen har tagit sig an saken, men att den är högst uppbragt på Presten, det veta vi och finna det högst naturligt.