Aftonbladet – 15 februari 1831, sida 2

dessc , färske eller skämde; icke till dess frambringande äro nödvändige, äfven som att, vid tillmäskning af samma wänsatts iflere kar, ett kunnat-gifva ett så förändradt Bränvin och de andre icke: Alla bafva varit af den mening alt detta ämne under jäsningen utvecklas; men om de omständigheter, som dertill bidraga, hafva gissningarne varit olika, t. ex. att det härrörer af färsk: och ännu från sin naturliga fugtighet otillräckligt befriad säd; att det upp kommit då fullt kokhett vatten varit användt till brännsattsens degning, men undvikits då vattnets temperatur icke varit så hög; att det uppkommer då tillmäskningen vid jästens igifning varit för bög eller omkring 352 0. s. v. Sammanstämmande uppgifter hafva derjemte intygat alt då detta Brännvin befunnils motbjudande för smaken och derföre blifvit lagdt å sido, har det elter några mi inaders förlopp befunnits fritt från den främmande inblandningen, samt åter godtoch njutbart. Denna egenskap hos Bränvin skall icke heller vara okänd af allmogen, som deråt gifvit det caracteristika namnet Bränsnyta. Beträffande det främmande ämnets beskaflenhet, får jag nämna att detta Bränvin är så likt en upplösning af cyangas i Bränvin, att då en sådan med konst tillredes, de icke kunna på smak och lukt ifrån hvarandra urskiljas Med denna likhet öfverensstämma också den främmande inbtanningens bortgång under någon tids liggning på fat och de symptomer af narkotisk art, som af detta Bränvin jemte ruset åstadkommas. Den pepparrotslika lukten kan, också, tillika med den sädesbränvinet egna så kallade finkellukten, utan svårighet på flere sätt borttagas, bland annat medelst jäsning genom kolstybbe, såsom det i stort verkställes.