Sö OA OS OP SW oo SBSERBPERES KS TIFF TO t. ex. National, för den 22 Januari, har sedan den ryktbara förklaring uti hvilken Nord-Amerikanerne framlade inför verlden sina klagopunkter emot England, någon nation återfordrat sina rättigheter i ett språk, mera uppfylldt af öfvertygelse och storhet! Och huru mycket mindre äfventyr var det icke för Nord-Amerikanerne, att protestera emot Englands tyrani! America beskyddades af afståndet, hafvet och stormarna. England kunde endast då och då skicka små härar. Insurgenterne hade otillgängliga tillflyktsorter i de stora ödeskogarna. Hurudan är deremot Polens ställning? Framför sig fyrahundradetusen Ryssar, eldade af vilähet, förtrytelse och nationalhat! Bakom sig Preussen, sjelft underkastadt absolutismen ) och till en stor del styrdt af sina landtvärns-corporaler! På andra sidan Österrike, det oblidkeliga Österrike, som icke skall låta någon flykting undkomma, som, i händelse Polackarna blifva besegrade och söka rädda sig, skall återföra en och hvar af dem, för att öfverlemnas åt den Rysska mildheten. Och Frankrike! — Det är långt borta, på fyrahundrade mils afstånd; och låge det än närmare, så skulle dock dess diplomati i dansskor och hvita handskar blifvit förbryllad af, man vet icke hvilken egoistisk politik af en låg natur. Polackarna veta allt detta; de hafva betraktat sin belägenhet under alla synpunkter; de vilja det oaktadt befria sig, eller skola de testamentera sin hämnd till andra tider, åt lyckligare generationer. Finnes det då ingenting som kan frälsa Polen undan Moskowiternes sablar? är en fråga som hvarje fosterländsk Fransman skall göra sig då han läser Polackarnas manifest. Det är, säger man, fyrahundrade mil emellan oss och Polackarna. Deremot ligga Belgerne, Spaniorerne och Italienarne för nära. Det felas, som man ser, ingalunda förevändningar för att understödja den mest förhatliga politik, Nan säg icke skulle kunna genomtåga Tyskland för att bispringa Polackarna. Hvad man är lycklig att hafva hittat på denna enfaldiga omöjlighet! Men skulle vi icke kunna göra något annat? Vet man icke, att ifrån det ögonblieket uppresningen i Warschau utbröt, är det icke ullåtet, ej blott för en krigshär, utan icke en gång för någon y DD er, att de Fransyska härarna TER VE RTR er MM RR MM MAf oo SÅ 8 HT ON Oo icke skall lemnas samma beskydd hos den gamla heliga alliansens regeringar, som Bourbonernas liljor! Om det faller mig in, att gå ått dela den ädla Polska nationens faror, så är det icke af Ludvig Filips minister, utan af Kejsaren Nicolai Envoyd, som jag måste begära mitt pass; och om jag, oaktadt hans vägran, beger mig på vägen, skall man arrestera mig i den första Preussiska stad; jag skall förgäfves åberopa att jag är Fransman. Kommen öfver BRhenströmmen, är jag således icke längre Fransk, utan Rysk undersåte. Nej! en Styrelse i Juliirevolutionens anda och intressen borde icke underkasta sig sådana vilkor. Om Preussen och Österrike blifva Rysslands allierade emot Polen, hvarföre skulle icke Frankrike alliera sig med Polen emot dessa trenne makter? Hvarföre skulle vi icke erkänna Polens oberoende , då vi förr eller sednare behöfva det, — emedan det alltid varit af vigt för vår politik? Polen ligger långt ifrån oss; men det öfra Halien och Rhen-provinserna ligga oss nära. Om Ryssland och dess allierade hade att frukta diversioner af oss, öfverallt der våra härar och flottor kunna nå dem; om Turkarnas disposition med någon bestämdhet understöddes af vårt kabinett; månne icke då Ryssland och dess allierade skulle något dröja innan de kastade sig på Polen och begynte ett allmänt krig, hvars utsigter äro oberäkneliga, men som bör vara förfärligare för dem än för oss. Ja! vi skulle kunna, utan att skjuIta ett kanonskott, erhålla ett uppskof för Polackarne; och ett uppskof för dem är detsamma som lifvet. Men dc som vid första underrättelsen om Polska approret sade: Polackarna bluf(va väl tuktade?, kunna de väl taJa i Frankrikes namn ett språk, som I tvänne millioner armar skola vara färi diga att understödja när det gäller? tLamheter och fel i den inre styrelsen äro ett ondt, som mer eller mindre lätt kan upphjelpas; ett kolteri mer jeller mindre uppbär ansvaret derföre; jmen i den yttre politiken gäller det något mera, det gäller fosterlandets heder och urgamla intresse!! En svag och oskicklig minister vanhedrar sig sjelf och nationen med sig. Säkert är alt Frankrike icke önskar att Polen skall tuktas; det skulle i detta mee ————L LL re —L Ä——.t— ———— te mvveaeemvmemevemmee — rr — —? KK — —--—X — --— --— —-—-—-———— —-—-—— — -—-—-— ——X —— OO mm — ——t— —— — —-— — —----——-——nHUwwU——-——-—-——-—-—-2 me r-— —-—r—r———-— -—-— —-C— ARR hemt parti köpt derb ligen brän: hvar den : net, vid I vin, san q af ke tiga med emot tet a echur brän ven, sande funn brän gran F Tin na NM ring: re fÖres tidni cn Oo ÅA för ICdes fari salt Dett ter ledni nesla ansp att t Pete bach förm rätte Pola med NySssI unde väck Fäd tills N