Frän utlandet. Franska nationalförsamlingen har den 21 dennes slutat senatorswaten. Mi de 75 fenatos rerna hafwa 70 warit uptagna på wensterns lifta och endast 5 på högerns. Af dessa 70 funna 57 anses höra till de sarstilda republifanita meninggflodatne, nämligen 27 till wenstra midten, 15 til republifanita wenstern, 8 till yttersta wenstern och 7 till repub ikansta afdelningen af gruppen Las verane. Yiiersta Högern har fått in I af fina n I medlemmar, högra midten 5, regeringen 3, hwaru jämte en af de walde ide är intrifwen i nagon s I parlomentariit grupp. Nationaljörsamlingen sages å sstola uplösas i slutet af denna wecka efter att hafwa egt beständ i 4 år och 10 månader. Orleanisterna inom fransta nattionalförfamlins gen befinner fig i uplösningstillstand efter det förs krossande nederlag, fom de lidit wid walet af de på lifstid utsedde senatorerna. Denna meningsz flod har delat fig i tvänne läger med hertigen af Broglie och grefwen af Paris å ena samt hers tigen af Audiffret Pasquier och hertigen af Mu: male å andra sidan Ministåren Buffet är allz warsamt hotad, i synnerhet konseljpresidenten sjalf, hwars moralista inflytande lidit ett betydande afz bräck. En tilldragelfe, fom nyligen timade i fam maren, bar ytterligare bidragit hartill. Gambetia blef nämligen under ett tal, som han boll. flere gånger afbruten af konseljpresidenten och wande lig då til honom med utroper: Hr Buffet, ni är ide mera inrikesminister, (ministre de IInterieur) utan har öfwertaait portföljen fom afbrottås minister (ministre de Pinterruption). Högern begärde nu, att Gambetta stulle kallas tul ordningen för sitt ytrande, men då swarade Audiffret Pasquier, att Gambetta hade haft rätt att bes klaga fig öfwer Buffets inwandningar och afbrott. Denna förklaring blef tecknet till en werllig storm, och efter sammantradets slut fom det til en ord wexling mellan Buffet och kammarens premdent. Med avledning af denna tildragelje draga tid: ningarne nu ide i betänfande att förklara Buffets kvarstannande omöjligt. Pressen i Tyskland sysseljätter fig nu ifrigt med frågan om de tyifa jarn w agarng es inköpande af riksregeringen. RNordd. allg. Zeit, med hwilken lifa litet fom med någon annan tidning Bismarck nyligen förtlarade lig ide hafwa haft det ringaste att skaffa sedan sistlidne war, ins nebällande den 23 dennes en artikel, hwari den allmänna meningen i Tyskland stildras som mulwilligt stämd för detta förflag, i fynnerhet om fas fen kunde ordnas få, att rifet for detia föp ide behöfde uptaga något större lån, utan kunde in fria fina forbindetser med en rifsränta. Denna upfattning af frågan är dod tämligen ensidig, och på senare ti en hur mycket motstand wisat sig mot jarnwägarnes äfwerlemnande ät ritet. Ostsce-Zeimung i Stettin anser, att handelswerlden Jlullle fonuna att lida stora förluster, om hwarje wara forslingsoch fraktbestammelse skulle bero af riket, hwarjamte man skulle förlora al säterhet för, att staten ide begagnade fin stora makt till forman for aldeles ensidiga (t. d. militära) behof och late bygga banor, fom i handels hänjcende wore adde: les onyttiga. Frankjurter Meru anser, att fras gan om järnwågarnes framtida ftällning ar få ins wecklad och betydelsejun, att nan måne gripas af det allwarligaste bekymmer, då man fer, med bwilfet lattsinne riksdagsmedlemmar äro benägna att göra denna sat till föremål för sina nationaletonomista försök. Hos Sydtyjklands regeringar rå der dessutom en latt fortlarlig obenägenhet för att lata alla jarnwägar öfwergå i ritsregeringens hans ber, hwarigenom småstaternas sjaljnandighet stulle lida ytterligare afbrack. : Turkiet. Den af stormakterna förliden höjt tillsatta tonsularkommissionen, hwilfen hade till upgift att medla mellan Turklet samt de uproriske i Bosnien och Herzegowina, har i desfa dagar offentliggjort ett intresjant attslycke, hwari redoz gores för Det nu pågående uprorets orsaker. Främst i detta attstycke framhalles det, att den trijlna be foltningeus elande övergår all förestalnmg, och alt detta elände tillkommit genom de turkiska myn: digheternas oduglighet, mynisytem och godtydliga atgarder. Provinserna behandlas systemanjjkt fom erojrade länder, lagarne efterlejwas icke, den största godtydlighet rader, och de kristna åro i sjaljwa werket icke annat än muhamedanernas slafwar. Lurkiska regeringen soker icke stydda den swagare klassen, utan gör det onda endast warre genom att wägra de entlaste polisatgärders tilämpande. Uproret kunde darfor med bestämdhet förutjäs 306 och bar ingalunda framkallat af främmande kupwiglare, lita litet fom det har til uphof nä gom oOrdeniligt ingånge: sammanswarjning. Det mar omftandigheternas twang, fom formadde folz att gripa ul wapen. Ehuru skorden 1874 fel: , foro skatteindrifwarne i distrikiet Nevennje un med mera än wanlig stranghet. Bonderila a ide skorda, innan skatteindrifwarne tagit sin an: del, och fom desfa ingalunda bradsta, ruttnar fä en ofta pa fälten. Nagra indrijware i Nevesinje