— ? !— F— Fran utlandet. Danmark, Danska folketinget afslutade itorsdags efter trenne dagars debatt första behandtinz gen af budgeten (finanslagen). Enligt Berl. Tnde återgifwa wi här korthet debattens bhufmudmos menter, i hwad de beröra den aumänna fituationen, med uteslutande af den del af förhandlingen, som wände sig om speciella frägorJ folketingets fammanträde 29 nov, beledsagad finansministern det framlagda budgets-förflaget med en expose, som innehöll en mängd betydelsefulla uplysningar om landets finansiella stallning. Dessa innehöllo hufwudsakligen, att under råkenskapsåret 1874 — 1872 hade den direkta förmögenhets-tillwärten mwarit 6 900 000 kr., hwartill kunde läggas några hundra tusen kr., hwarmed man betäckt underbalansen i ankekassan och omkring 5 , millioner kr., som woro anwända till järnwägsbygnader. Ins newarande od följande finansär, wifade att döma af alt, samma gynsamma utsigter. Det war tilfredsställande för finansminiftern att komma til detta goda firanciella tillständ, därför att man därigenom wore i ständ att funna utreda de enligt regeringens förmenande nödwändiga oh myc: ket betydliga utgifter till förswarswäfendet, utan att man behöfde pålägga de ffattdragande någon direkt börda. Det wore regeringens afsigt att med kraft söka genomföra de lagförslag, som blifwit framlagda angående en bättre organisation af förswarskrafterna, om befästningsanläggningar och om en betydlig utwidgning af flottan, och den kände sig förwissad om att flertalet af danska folket skulle med wärme sluta fig till dessa sträfwanden. Det wore likwäl ingalunda regeringens afsigt att statskassans resurser skulle till den grad uttömmas ges nom utgifterna för förfmaret, att utförandet af andra nyttiga arbeten skulle upskjutas. I budges ten woro ide mindre än 317 millioner begärda till allmänna arbeten och dessutom woro mindre belopp föreslagna til järnwägsundersökningar. Fis nansministern hoppades, att det framlagda förflae Bet inom få tort tid fom möjligt skulle blifwa uns derkastadt behandling. Det wore en allmän åsigt, som odså delades af regeringen, att långa rifadagsförsamlingar wore föga nyttiga för den fons stitutionella utwecklingen. Regeringen hade gjort sitt til för att underlätta riksdagens arbeten ge: nom att genast framlägga alla wigtigare lagfor flag til behandling. Denna redogörelse för landets financiell ställning och) regeringens assigter angående anwändandet af de befintliga och wäntade öfwerskotten woro ifole ketingets tre sammanträden 7, 8 9 d:s föremål för behandling. I debatten upträdde, utom wmis nistrarna, omfring 15 af tingets medlemmar. Det förnämfta intresfet i denna debatt fälte fig wid F. Bojesens anförande i sammantradet den 7 och finansminijterns swar härpå den 8. Den förjtnämnde talaren tunde ej öfwerensstamma med fi nansministern i upfattningen af hela den financiella stallningen och ännu mindre i det fätt, hwarpå man tankte anwanda det betydliga öfwerskottet. Han beräknade detta i rund summa till 8 7 mils lioner. Med ett sadant ofwerstott stulle fordras om nedsåättning i de ordinarie inkomsterna blifwit få start, att en omfattande reduktion af tullen och uphäfwandet af andra indirekta afgifter, fom even: tuelt stulle påföra statsintomsterna en förlust af 7 millioner, ffule blifwa nödwändig. Refecofonz den borde brukas til produttiva saker, till gagn för landets utweckling och förkofran. Tinget ma: joritet hade förlidet år erbjudit en större summa till förswarswåsendet, men på det uttryckliga mil: foret, att den blefwe anitaffad genom en infomft: fatt. Som tinget utan twifwel skulle widhålla denna asigt, mäsle en lång förhandling om saken anses gagnlös. Det wore talarens åsigt, att en statt på förmögenhet eller inkom skulle winna mer oc mer terräng oc till slut skulle fordran därom sla fast rot hos befolkningen, att finansminis sterns politik swårligen skulle winna förtroende. Antydan om att riksdagen borde kunna afsluta sina arbeten inom loppet af twå månader, mille han ej tillägga någon alwarligare betudelfe, enär ministern själf warit medwerkarde til den praxis, hwarigenom de långa ritsdagsförhandlingarna fått hafd. Han för sin del hyste ingen önskan att forts sätta förhandlingarna i den innewarande fesfionen längre än nödmwändigt wore. Turkiet. J Petersburg lär ha upzjorts föl jande plan, som i tysthet frambragts för ftormats terna: 1) FJFurkarno utbriAAAA MM