Sundsmul d. 21 Desember. Det är helt wisst icke blott en tillfallighet att frågan om dödsstraffets wara eller ide wara fame tidigt äter uptrådt inom flera europeiska länder. Rättsmedwetandet och mansklighetskanslan äro äm mor inom wårt bröst som wal till någon tid funna öfwerröstas af den djuriska hämdkanslans rop på blod, men nedtystas kunna de icke. Under det att tidningspressen inom de tre nor: diska länderna dryfta frågan om dodsstraffets ber rättigande ingår från Wien den underrattelsen att österrikista deputeradekammarens justitiekommiosion — motswarande lagutskottet wid war riksdag — med 6 röster emot 4tillsturkt ett wackt före flag om dodsstraffets afskoffande. Wi finna nu att saken äfwen warit föremal för ett fort meningoatbyte inom den belgila deputes radekammaren. Sedan denna fammare affiutat behandlingen af finansministerns budgetförslag öfs wergick man till justitiedepartementets budget. Dr: det begärdes! därwid först af Woeste, som sporde justitieministern hr Delantsbeere vm weriligen idus votten på allwar blifwit asskaffad i Belgien och om man ide ens i undantagsfall amnade att guillotinera brottslingar. Hr Delantsbeeres swar war ganska bestämdt. Jag har aldrig — sade han — kunnat forma mig att öfwertala tonungen att underieckna fin forsta dödsdom. Därigenom att konungen icke hit tills tillampat dödsstraffet har han naturligtwis ide på något sått fränft lagen, få länge ännu benådningss rätten kvarssar i lagen. Hwad beträffar den af ffrädande werkan fom schavotten sages utöfwa, få ser man att den aär ingen i Frankrike, dar brotten mot lif äro i tillwaxt. I Holland däremot, hwarest dödsikraffet är afskaffadt, minskas brotts: ligheten och i Belgien befinner den sig på samma punkt. Af ministerns förklaring framgick att han. är fast bestuten att ide återupratta schavotten, näs got som man för öfrigt wisste förut, sager Etoile Belge. Sr Thonissen uttalade titt warma gilände af de åsigter justitieministern uttalat och framhöll att