Sundsvalls tidning – 16 december 1875, sida 2

tmhaAtt FHAUNIuUttmattigqe asfslar en anslags-kordran från ett järnwagsbolag eller från en förening o. d. Wida bekvämare är då att finna alt godt och wäl bestäldt, saga j a till alt, inte knussla på lö: ner Åt goda wänner och trogna grannar, wara med om att fiapa nya tjänfter o. s. w. i wändlighet. J en stad är det ett kotteri fom styr; i en annan t wå eller flera fom, genom ömsesidiga eftergifter, tillsammans regera. Under alt detta råder hos den stora mängden ett doft missnöje, för hmwilfet alla säkerhetswentiler saknas. Detta är forbannelsen af den nu gällande fommunala röstratten, och ingen må undra därpå, ty ett ondt träd måfte bära onda frukter. Ma lasaren umsakta denna afwikelse från ämnet, men dessa tankar behöfde uttalas Wäl om de upsattades få, som de äro menta, fom en maning till wederbörande att något tänka på de många, som sakna rättigheter men ba fin dryga del af skyldigheterna; OM nu till stadens utgifter! Dessa äro af magistraten beräknade til 378 860 fr. 40 öre. En respektabel summa i janning och dod är den för liten, samt bör ökas med begärda anstagen till fröfen Gyllencreutz flickskola, til Handt werkssoreningens sondagsstola och till ftadsjullmäk: tiges sekreterare, saledes med 2200 fr. Dårimot finnes bland de af magistraten påräk nade inkommerna en post, fom förefaller of hogst twetydig. Och den ära ide mindre än 55 000 tr lamt upgifwes, enligt S.-P., under följande dunkla titel: Sista jarnwägslanet påriä ft nas af järnwagsbolaget med 55000 Eronor. Det är från god fälla saadt of, att denna poft war en öfwerrastning för fjälf mas ste järnwägsstyrelsen eller åtminftone för någre dess medlemmar. Fa, det har till och med sagts. att jarnwägen ide fktulle wara i ständ att bereda staden denna inkomst; hwilket ock synes ganska sannolitt, då man finner jarnwagsbolaget åänyo begära af staden kostnadsfri uplätelse af ännu mera jord, ännu mera strand, ännu mera watten! Då nu därtill kommer, att järnwägen lär behöfwa fina pengar till oundgänglig iillökning af rullande materielen; få mäste det erkännas, att itadens utsigter att få dessa 55 000 kr. aro fasligt llena. Men hwad blir wäl då följden? Jo, att inkomsterna endast upgå till 193 740 kr. 35 öre i stället för 248 740 tr. 35 öre (såsom magistraten antager) och att werkliga totalbriften blir 185120 fr. 5 öre i ft. f. antagna 130 120 Er. 5 öre. Med förmåning finner man widare såsom in: komstposter uptagna dels Arhufianderfiktadoe nationen å 5000 kr., hwilken ju är gifwen till upförande af tidsenliga tmätt: och tlappbryggor, men man söker förgäfmes ett enda ord därom på utgiftssidan och frågar med häpnad: hwad är meningen?; dels Nordströmsta donationen 10 000 fr, och på fattigwårdens stat denna fonds räntor 7.554: 40. Då mäl desfa kassor böra anwändas i enlighet med gifwarnes wilja, få måfte de berät: nade inkomsterna minskas med ytterligare 22 554: 40: blifwande därigenom den slutliga bristen 207 674 kr. 45 öre. Ställer man då wid sidan häraf den omftäns digheten, att wära grannar landsborna med fram: gång annektera den ene efter den andre af wåra store slattebetalare (Skönwiks bolag är redan ers öfradt och de hafwa i år försökt fig på grossh. Enhörning), att widare många nödwändiga och däribland några högst dyrbara saker äro ogjorda wi erinra om: wattenledning, stadens dränering, gatuutwidningen, stolbygnader och mera —, att flutligen all handel och rörelfe anfenligen mins stkats och att således den beskattningsbara infoms sten oh förmågan att betala ftatter äfwen mins skats; så fan ju ej nekas att ställningen är rätt alwarsam och kräfwer noga betänksamhet samt mäl manar till: sparsamhet. Det duger ej längre att först bestämma utgifterna utan att bekymra fig om hwar medel till dem skola tagas och sedan besluta uttaxering; det är tid på att försst taga i öfwerwägande hwilka inkomster man har och hwilken förmåga almänbe: ten har att draga ökad tunga; det är ide minst nu tid ott tilie, om icke allmänheten bör beredas en lindring i skattebördan. Wäl händer det, att gagneliga och önskwärda företag mäste upskjutas; men sådant fan ju ej hjälpas, då tiderna äro dåliga och befymmerfanuma. Men en fullt sakenlig granskning i detta hänfeende göres ej få lätt och ide på rak arm i ett stadsfullmäktigesammanträde. Detta synes äfwen wara härstädes insedt; ätminstone hafwa mi få ups fattat det enskilda, förberedande sammanträde som ber stadsfullmåttige i går afton höllo. Det har förefallit of fom en åtgärd, hwarigenom fullmäfs tige satte fig mangrant sasom fomite. Måhända är denna utwäg god; måhända icke. Wi stulle för wår del föredragit att utgiftå och intomftförs slaget hänskjutits till gransning af ett särskildt utskott; ty det mindre medlemsantalet skulle kanske medfört en ökad kansla af answarighet och ett lät: tare samt bättre utfördt arbete Dessufom mare