Sundsvalls tidning – 7 december 1875, sida 3

JDUTLA sieettte. AULLLLLAL LLöCZ-LLLLELEEEE EST ERE EATeEED Fran utlondet. Bosnien— Herzegowina. Bland turkiska trup: perna i Bosnien och Herzegoaina, berättas nu, att tecken till myteri börjat wisa fig. De hafwa nu ej på ett och ett halft år erhållit någon fold och missnöje har länge herrslat bland dem, hwaraf följt en dålig manstukt. Offiferarne hafwa därs för endast med mycken möda förmått hålla ords ningen uppe. Montenegros ställning blifwer med hwarje dag alt mer swår. Oaktadt rikliga bidrag tillströmma från alla slavista land, fan detta lilla furstedöme likwäl ej underhålla det alt mer tillwäxande ans talet flyktingar. Endast mellan den 1 och 18 no: vember utgjorde antalet perfoner, fom flydde in på montenegristt område, 15 000. Det slulle otmwifwelaktigt hafwa upstätt hungersnöd, om ej många af flyktingarne medfört både boftap och lifsmedel. Furst Nifita slall under dessa omständigheter anse det för omöjligt, att bewara sin neutralitet. I Suezkanalen har England af vicekungen i Egypten köpt aktier för 72 millioner kr. Denna åtgärd upfattas som ett finansielt understöd, som England lemnar vicekonungen, på samma gång England säsom direkt intressent i Suezkanalbola: get får fastare fot i Egypten och kan kraftigare arbeta på en snabb och lätt förbindelse med sina indiska besittningar. Suezbolagets aktier äro 400000, af dessa har England nu förwärfwat 177 000. Englands köp af khedivens aktier i Suezkanalen sysselsätter altjämt den utländska pressen. Britista regeringen synes hafwa upgifwit tanken på parlamentets fnara infallande, detta sannolikt för att undwika en i närwarande stund oläglig debatt om den orientaliska frågan. Efter hwad man fan sluta af de engeljfa tidningarnas ytranden, fan det anses för säkert, att parlamentet skall godkanna köpet. Pressen uttalar fig på det gynsammaste om regeringens åtgärd; endast Economist önskar, att man skall afwakta sakens widare utweckling. Spectator säger, att regeringen med ens godt: gjort alla fina fel. Moneymarket Review tror, att England äfwenledes bekommit khedivens rät tighet att efter en tid af 90 år, räknade från far nalbolagets bringande till stånd, inköpa samtliga aktierna. Alla tidningar äro ense om, att saken ide bör gifwa anledning til förwecklingar med ut: landet. Cvening Mail drager icke i betänkande att falla föpet för den ftörfta diplomatiffa bedrift under nu warande generation. Disraeli är i närwarande stund utomordentligt populär, och det fä ges öppet, att den afgångna ministären aldrig skulle hafwa kunnat utföra en få djärf och kraftig handling. Hwad meningen i utlandet om köpet beträffar, så är det i synnerhet i Frankrike, som stort missnöje sramkallats därigenom. Franska pressen klandrar i skarpa ordalag engelska regeringens åtgärd, och Tysklands liberala tidningar ytra med anledning häraf, att Frankrike hellre borde uprits tigt fluta fig till Tyskland än låta föra fig bakom ljuset af det trolösa Albion. Moniteur up: gifwer, att engelska regeringen på senaste tiden up: köpt en mängd aktier i Suezkanalen, hwilka utbjudits på börserna i Paris oh London af enskilda personer. I sammanhang med desfa upgif: ter ytrar tidningen om köpet: Denna åtgärd är djärf, ty England antyder därmed, att det är ute med Turkiet, men ställningen är dock ide få swår, fom man påstår i London. Wi hafwa hittills trott, att engelska regeringen följde en egennyttig politi i den orientaliska frågan, och att hon utan hem liga afsigter endast wille förja för skyddandet af Turkiets rättigheter och suveränitet. Men genom köpet af Suezkanalaktierna har England antydt, att Europa och särskildt Turkiet hängiswit sig åt egendomliga illusioner. Utan att wara blinda för det utmärkande i detta köp uprepa wi, att det icke i wäsentlig grad förändrar ställningen, och att tiden ännu ide är kommen att taga arf efter Tur: kiet. Det enda säkra är, att England redan ans lagt sorg. Detta är dod för tidigt. Då den sjuke mannen en gång afgår med döden, har ftällningen ide förändrats, emedan England eger ett större eller mindre antal aktier. Ännu skarpare ytrar fig BPresfe i en artikel, hwari vicekonungen af Egypten warnas för köpets följder, och hwari man later honom förstå, att han ar på god wäg att blifwa Englands vasall. Huru stort missnöjet är i Frankrike, kan man äfwen sluta däraf, att den repuklikanska wenstern i en talritt besökt famman: komst öfwerlagt, huru wida man borde interpellera regeringen eller ide i anledning af Suegtanalfrågan. För öfrigt erfar man, att ursprungligen icke mins dre än 207 111 aktier tecknats i Frankrike, och att ftörre delen däraf ännu befinner fig på franfta händer. Regeringen i S:t Petersburg lär, enligt 202 Nord, wilja göra den åfigten gällande att, man framför alt bör häfda Suezkanalens inters