Luther, om lydnad för öfverheten. Wid danska universitetets reformationsfest den 18 sistl. nov. yttrade festtalaren, professor Steen, att Luthers förhållande till de dåwarande furstarne har gifwit stöd för det abloluta konungadömet med Guds nåde genom det fätt hwarpå han inskärpte lydnadsprincipen. — Enligt en öfwersättning i Dansk firkfetidende för år 1851 n:o 25 af dot tor Luthers 1523 utgifna skrift om den lydnad man är den mwerldeliga öfwerheten skyldig, har Luther bland annat inskärpt lydnadsprincipen på följande sätt: Från werldens början har en klok furste hört till de sällsynta foglarne och en from furste til de ännu sällsyntare. Wanligen äro de största narrar eller de argaste skälmar fom finnas på jorden, få att man altid fan wänta fig det wärsta oh hoppas endast litet godt af dem, i synnerhet i sådana saker fom angå själens fräls: ning. J samma skrift kallar Luther konungarne för Guds mästermän och bödlar.