Cill Sundswalls Tidning RN. K.) Stockholm den 27 november 1875. Herr Redaktör! Då jag första gängen har den åran träda fram för eder tidnings läsande allmänhet, fan jag ej annat än — figurligt taladt — buga mig åt alla sidor och ödmjukast utbedja mig det ärade public kums walwilja. Alla männiffor tala fortfarande om olyckor och tilbud till sadana; nu mer är man dock få beredd på det warsia, att ingenting skulle förmåna, om öfwer hufwud taget någonting kan framkalia en sadan sinnesrörelse hos Stocholms blaserade befolkning. Det är en ofantligt stor till fredsställelse att fe, med hwilken orubblig finnes: styrka, för att ide säga sjalfwisk belåtenhet, uns derrättelser om andras olydor emottagas; fådana underrättelser slukas — ursäkta uttrycket, men det är det rätta — med begärlighet och utläggas i oändlighet; de ntgora litsom kryddor i lifwet, fom eljest jkulle förefalla tröttande och enformigt, eanadt, fom det är, uteslutande åt werldsliga iträf: wanden; man tyckes glömma att sinlig njutning och werldslig förkofran ej fan wara människans högsta lifsupgift; andligt lif, ideella strafwanden äro okända ord och begrepp, endast det tyces finnas till, fom bidrager till det kroppsliga mälbefiunnandet. Det förstäs af fig sjalft, att hwad jag nu sagt ej gäller om den till både hjärta och for: stånd bildade delen af hufwudstadens befoltning, men denna del är blott en förfminnande minoritet; men nog nu för denna gång om Stockholms befoltning och dess behof af wederkvickelse; wi äter lomma wal till detta ämne, som erbjuder manga både komista och sorgliga sidor. En obehaglig upmärlsamhet ådrager fig för närwarande pojtwere tet; den ena poststölden efter den andra kommer i dagen; en oinwigd skulle funna tro, att pojtwerkets tjänftemän äro i grund och botten demos raliserade, eller att siyrelsen jöretradeswis waljer dåliga subjekter till tjänstemän; få är wal icke hans del en, men ftyreljen har ide desto mindre största stulden till det nämnda beklagliga förhållandet, ty den tydes med all maft wilja drijwa fina under: ordnade till stöld. Eller är det biligt att betala fina biträden med 50 a 60 kr. i månaden sasom det sker på postkontoret i Stodholm-? eller fan nä gon inbilla fig, att en man fan lefwa på en fås dan inkomst under wåra prisförhallanden? Nej, herr generaldirektör, edra förtjanster må wäl wara stora i fråga om postwerkets utweckling och i att bereda allmanheten bekvamligheter, men edra tjäns steandar fwalter ni antingen ihjäl, eler befordrar ni på fasfining, om de i ett obewakadt ögonblick gifwa efter för magens fordringar. På tal om postwerket tan jag ej underlata art nämna det huf: wudlosa förfarande, fom wederbörande gjort fig skyldige till mid det nya pofihurets upforande. Ge: neraldirektoren bor darstades och är den lycklige innehafwaren af 14 statliga rum, under det erpes ditionslokalerna äro få anspratslosa, att om 30 personer på en gang stulle infinna fig, för att uttaga sina bref, sa stulle dessa 30 ej få plats i det för allmänheten affedda rummet, utan finge stanna i förstugan, ehuru wederborande borde weta, att ifynnerhet under wintern, då ofta posterna förjes nas, en samling af ett a twå hundra personer ej ir något ovanligt. Lokalen för tidningarnes expes dierande ar ja ynkeligt liten, låg och mört, att nan frestas att tro, den frän början wara afsedd sor ett helt annat ändamal. hievisorerna förtlaade ocksa wid sitt besok darstädes, att den sag ut om ett fangelse. Annu blott ett drog för att belysa wederbörandes omtantsamhet: i det nya posthuset på norr innes ej ett enda rum sor postiljoner och postföare, utan måste dessa, om de wilja ha tak ofwer yuswudet, begifwa sig till gamla posthuset i staden. Samma beromwarda omtante wisar fig afwen hwad osthästarne betraffar. De få fortfarande stå ute alla wader utan något skydd: likwäl borde det j hafwa fallit ur minnet, att för något ar sedan n af de i postwerketls tjänst begagnade hastar dlej nune på ponhusets gård dodad aj från taket ned; örtande fnöoch ismassor; mi anbefalla dem — dämligen hästarne — hos djurstyddsföreningen till enäget päseende. nnagsnmmss HH I Nogomfjor