Sundsvalls tidning – 27 november 1875, sida 2

Article Image
Fundshall d. 27 Robember. Många fosterlandsälskande män od kvinnor fe med djup sorg och med werkligt medlidande huru öfwerflödet i starka dryckers förtäring gör förfärlig stada ibland alt folket. Det fins ingen klass nog högt stäld och häller ingen nog djupt ned: tryckt i friden för tillwaron för att undgå att fe flere eller färre af de fina falla offer för drydeslustan. Det fins intet samhälle i wårt land — åtminftone intet stadssamhalle, fom ide har den smärtan att på fina gator fe wanka en och annan hemsk skugga af det, fom en gång warit en mäns nista, ja, ej fällan en rikt begåfwad männista. Stall denna förbannelse någonsin tagas bort från wårt folk, från mänskligheten? Kanske icke; i alla händelser — först mycket sent. Som wåra lasare känna, är imellertid wår åsigt den, att intet uträttas genom twångslagar, genom straff of böter eller fängelse; ty om ide drydess lustan hwilar på en moralitt swaghet. få lär den få anses såsom en rent fysisk fjutdom, en åsigt, som minner stöd däraf att de, fom ur denna fyns punkt behandla saken, äro de enda, hwilka med någon framgång söka rädda de för drydesbegä relsen fallande. Det är rätt eget att fe, huru tiderna wexla. I wåra dagar inlåta wi oss i strid mot öfver flövet i dryder; i flutet af förra och början af detta århundradet famlade fig fosterlandswännerna till kamp odså mot öfwerflödet (det gick då hufs wudsakligen ut mot kaffet), och då man ur berät telserna fan hemta ide ringa lärdom, i all fynners het med afseende på nyfterhetsfrågan, göra wi oss ett nöje att ur Norrb. Kurr. intaga följande tids mälning Som bekant utkom under förra århundradet en mängd öfwerflödsförordningar, genom hwilka man sökte hämma den tilltagande skadliga yppigheten, hwaröfwer man stäandigt klagade. Genom dessa öfwerflödeförordningar inblandade sig statsmakten i den enskildes hushållning så i smått som stort. Så woro fruntimrens styffjortlar ett bland före: målen för regeringens walwisa omsorger. Styfs kjortlarnes widd bestämdes, deras begagnande bes lades med fatt och förbjöds mid wattenod) bröd: siraff för soldathustrur och tjänstepigor På samma fatt lagstadgade man i afseende på damernas släp, som hade börjat komma i bruk på 1760 talet. Dessa slap blefwo förbjudna, men regeringen gid modets fordringar få mycket till mötes, att fläds ningen tilläts wara . aln längre bak än fram! Äfwen matordningen wid olika tillfällen bestämdes, och det ena förbudet efter det andra utfärdades emot bruket af kaffe, arrak, punsch wissa dyra mir ner, utländsta deserter m. m. Alla dessa s. k. öfwerflödsförordningar ledo dock af ett gemensamt grundfel: owerkställbarhetens Förgäfwes stadgades böter. ja, kroppsstraff för öfwerträdandet af besagda förordningar: de woro knapt utfärdade förr an de woro brutna. När man or sider ej längre kunde göra fig blind för det förhållandet, att man ingenting uträttade i denna riftning ge. nom twång, sökte man nå det eftersträfwade par triotisla målet på en annan mwäg, nämligen fris willighetens Ett märkligt exempel härpå finner man i 1817 års dombok för Luleå stad. Under den 30 april 1817 hade regeringen utfärdat ett nytt påbud til undersåtarne, hwarigenom dessa upmanades ait frimilligt och utan mellankommet twång öfwergifwa den nu både i i fläder od) Ief: nadssåätt rådande yppigheten och öfwerflödet, förs störande ej mindre för allmänna än enskilda wäl: fiöndet För att bringa detta påbud till merk: sallighet aflat dåwarande landshöfdingen i Norr: bonnens län G. A. Kosktull en i tämligen högtrafmande ordalag affattad skrifwelse till magistraten, ywarigenom nämnda myndighet förständigades att sammanfalla stadens samtlige inwånare för att fatta sädana beftut, fom kunde främja regeringens mål: williga afsigter. Till foljd häraf sammanträdde en större mängd af stadens inwanare å rådhuset den 21 november, hwarwid detta högwigtiga ärende föredrogs af magistraten. Det widare förloppet wilja wi berätta med protokollets egna ord. (Efter det Stadens Jnwånare härom öfwerlagdt, samt hwar och en medborgare haft tilljälle att härwid yttra sina tankax, fattades af dem inför ET

27 november 1875, sida 2

Thumbnail