eller en fabrikswerkmästare gjorde denna framftälls ning: Fag har för att skaffa mig duglighet i mitt för samhället oumbärliga yrke (låt mwara ifräd: deriet) gått igenom få och få många läroår, fedan legat wid akademien i Dresden (ty, fom Hr A. nog wet, fins där en skräddareakademi), widare sökt förkofra mig genom resor, o. s. w.; jag har nu slagit mig ner här, men tiderna äro dåliga, alla mina förnödenheter ha stigit i pris jag har hos min mästare endast 1 000 fr. årligen, jag an: håller därför hos hrr stadsfullmäktige om hyres: bidrag Säkerligen slulle hr A. inse och kanske bättre än wi upwisa oriktigheten af en dylik begäran. Hr Å. uplyser att e. o. lärarne ha 1 000 kr. årligen af staten; men han håller of i okunnighet om huru mycket arbete de därför gifwa. Wi äro ej riktigt sakra därpå; men wi tro, att de därför endast arbeta 6 timmar dagligen i 36 weckor om året. De böra funna förtjena ide litet under den lediga tiden? Detta är en af de fakfer wi önskat utredda! Det är just det wi klandra, att sökandena (od äfven hr AA.) tilåta fig på förhand rita upp de orsaker, fom rimligtwis tunna tänfas, i ft. f. att angifwa de werkliga orsakerna oc mi ogilla fortfarande att den, hsom mill begära något, till stöd för fin anhållan framdrar förhållanden på andra orter, utan att därom hafwa förskaffat fig mera kannedom, än att han nödgas inklämma dem mel: lan ett: läs, och ett: antagligen, mellan ett: utan twifwel och ett: rimligtwis. Förgäfwes söker hr A. ur den riktiga satsen, att staten skall till fullo aflöna sina tjänstemän, leda den salska, att de enskilda samhällena skola fullgöra alt det, hwari staten brister 3:o. Om pappersmeriter är wår åsigt den, att till dömes ett examensbetyg wisserligen ide utgör nå: gon säker borgen för werkliga kunskaper hos be tygsinnehafwaren ej ens mid tiden för betygets winnande och ej häller, eller rättare: ännu mindre, för widmakthållna och utwidgade kunskaper långa och många år efter examen; men däraf föls jer ingalunda — såsom oc hr A. nog inser — att frånwaron af betyg skulle utgöra en större fä kerhet för kunskaper och fridlighet. Twärtom: i re geln utgör betyget ett vitsord om flit och det fordras såkerligen mera arbete att taga en examen än att ide taga den. Wi känna — det är ej wärdt att neka därtill — filosofie doktorer, fom hwarken äro filosofer eller doktorer oc wi känna äfwen oexaminerade personer, fom ega widsträkta od grund: liga funskaper; men däraf hafwa wi aldrig dragit den slutsatsen, att t. d. en lärgosse wet mera än en student eller en ung hwitmössa mera än den som tillämpat sig lagerkransen. På samma sätit tänka mi om kompetensen, såwida därmed menas duglighet och förmåga; men nu innebär detta ord därjämte: laglig befogenhet att söka en tjänst och i det fallet är det nu en gång få, att den, fom ide tagit fil. kandidaten samt ge nomgått det s k. profåret icke häller — utan fonglig nåd — eger söka en lärarebefattning. Och det war i denna bemärkelse fom wi talade om hrr e. o. lärares saknad af kompetens. Nu bör det wara för en hwar klart att, som wi ock, ehuru i sammanträngd form, sade i n:r 132, då hrr e. o. lärare icke kunna styrka sin kunskap och slicklighet genom pappersmeriter, så böra de hafwa i sin werksamhet lagt sin duglighet i dagen och då de begära en fördel framför de i betygswäg bättre försedda kamraterna, så böra de hafwa wisat en stor skicklighet; helst ju deras fordran afsåg en upoffring från samhällets sida och således måste grunda sig på någon deras åsigt om att wara oumbärliga förr iskolan och samhället! Swilket senare wi enkannerligen i fråga om hr Frodin uttryckligen förnekade och fortfarande förneka. 4:o. Wi wåga, ej inlåta of i swaromål på br A:s spörsmål: År det samhället, fom står i skuld hos elementarlärarne, eller är det dessa som lefwa på samhällets kristliga barmhertighet?; ty den frågan är twetydig och kan syfta ej endast på efos nomien 5:o. Wi döma ej skolan härstädes, ehuru wi tro of ej sakna all kompetens i den wägen. Något känne mi till förhållandena men de ha ej warit af art att upmuntra till widare undersökningar. Äfwen wi tro, att föräldrars oc målsmäns besök, slulle kunna gagna; dock torde de icke i alla rummen böra komma alt för nära det klockslag, då läfetimmen skall börja. Biskopsvalet i Hernösands stift. Wid i går i Sundewalls kyrka företaget wal till återbesättande af biskopsstolen deltogo 15 röstande och utföll walet sålunda: Hofpredikanten F. Grafström, kyrkoherde i Clara församling i Stockholm 10 röster; prosten L. Lands aren i Delsbo I röster; lektor J. Widen i Hernösand 7 röster; professor Hultkrantz i Upsala 6 rös ster; kyrkoherde S. Brandell i Skellefteå 5 röster;