Sundsvalls tidning – 18 november 1875, sida 3

Fran utlandet. Franska nationalförsamlingen har den 12 dennes med 357 roster mot 326 antagit walsättet arrondissementswis, och har säledes regeringen i denna fak gått af med segern. Först ssätte artikeln, fom handlar om wilkoren för walbarhet, framkallade en liflig dryftning. Därwid beftämdes, att hwarje fransman, fom är 25 år gammal och upfyller öfriga i lagen bestämda wilkor, är walbar, och på krigsministerns förflag, att ingen soldat eller sjöman, som är i attiv tjänft, hwilken rang eller ämbete han än må innehafwa, fan blifwa riksdagsman. Härifrån undantagas dock ges neralstabsofficerare od) officerare i territorialarmen. Wenstern uptradde mot denna bestämmelse och Jus les Simon höll ett tal, hwari han framhöll det orättwisa i att beröfwa medborgare deras politisla rättigheter. Härpå swarade ärigsministern Cisjey. fom följer: Fag mil först såga, att det icke star i min makt att uttrycka mig på ett få glänsande sätt som de föregående talarne, hwarför iag måste anhålla om öfwerseende. Ursäkten mig, men jag äv litet uprörd. Fag stall doc icke underlåta att tada dem för de smickrande saker, fom I Hafwen sagt om hären och det beröm, fom I hafwen tilldelat hom. Men just emedan dess anda är sa god, böra wi ide tillåta, att politiska strider ånyo framträda inom demamma, hwilket lyckliatwis up: hört. Hären wet blott en sak — att det är dep plikt att förswara den författning, fom J hafwen gifwit Frankrike. (Stormande och längwarigt bi fall från wenstern.) Han må ide indragas i ftriden. Jag will tala till eder ur praktist synpunkt. Under förewändning att hålla sammankomster med sina walmån skulle officerarne begära mwalpermisHon och lemna fina soldater i händerna på un: derordnade, och) hwem fan säga, o m jag eller mina efterträdare icke skulle neka officeren att lemna sitt regemente, om wi wisste, att han är af en mot. satt pokitisk asigt. (Munterhet oc af brott.) Om hans politik misshagar öfwersten, hwem wet då, om denne icke skulle låta ho nom lida därför, när han återfommer till regementet? (Munterhet.) Sedan 1870 hafwa wi gjort oss all möjlig möda att undertrycka politiska öfwerlaggningar i hären, och jag beder er ifrigt att för härens och landets skull icke återkalla dem till lif. (Langwarit bifall.) Detta tal blef afgörande och hade till följd, att walbarbet frankändes officerarne. Hvad påfvedömet bär i sitt jrta Enligt de för narwarande i Vatitanen herstanade jesuiternas lära tillkommer päfwen icke allenast ofele barhet, utan rent af en gudomlig karaktär.