Sundsvalls tidning – 13 november 1875, sida 3

od bonapartistiska bladen hafwa öfwerfallit Ferr och Bardoux med wildaste ilska. Fransla nationalförsamlingen har till presiden återwalt d Nudiffret Pasquier til talman. Fransta nationalförsamlingen sammanträdde förra weckan efter trenne månaders ferier. De nu började sittningen, som antagligen blifwer der sista, få wida ej mycket oförutsedda tilldragelse inträffa, har anspråk på synnerligt interesse dels därför att den i februari är 1871 midt under kri get walda kammaren efter närmare fem ärs sam. arbete stall blifwa uplöst, dels därför att en aj de stora grundsatsfrågor som delar landet i twå läger, stall blifwa afgiord. Att stormiga och häftiga ordsliften komma att ega rum inom fammas ten, fan man med all säkerhet antaga, ty meningss flockarne stå starpare mot hwarandra, än någons fin, od) ingendera är böjd att gifwa wika. SGambetta har, med anledning af en inbjudning til Lyon, låtit offentliggöra ett bref, fom inne håller hans politifla program och i hwilket han oförftäldt uttalar, att han intagit och framdeles ämnar sasthålla samma moderat republifanfta ftånds punkt fom Thiers och hans närmaste wänner Under loppet af fyra år, beter det i detta bref, har jag aldrig försummat något tilfäle att studera och fteg för steg följa den republikansta ideens framsteg i de olika partierna uti Frankrike och i det franffa samhällets olika lager. Utan att ingå i detaljer, fom här ide ffulle wara på fin plats, tror jag mig funna fäga, att Frankrike ide få tås ligt oc) lugnt afwaktat den stund, då def repres sentanter behagade åt det återlemna def fuveräs nitet, om ide dess beslut att befäfta republiken warit orubbligt. Det wisste att denna strid en gång stulle komma och att det då fule mälja fina män och diktera fin wilja utan oriftigheter, utan wåld, nästan utan rörelse. Upfostrad af oerhörda och oförtjänta olyckor har nationen synbarligen wunnit i erfarenhet och sundt förftånd. Den är trött af de räddare, fom ha störtat den i olycka, den föraktar de fanatici, fom fule wilja åter ins föra tillstand, hwilkas namn den ide en gång fan höra. Den wil sjalf sköta fina affärer och införa den regering, hwars principer utgått ur den fransia revolutionen. Det är denna politik, fom bör triumfera mid de stundande walen och bestämma de blifwande församlingarnes handlingar. Domherren Suszcynski i Königsberg har från Tarnow i Galizien erhällit en skrifwelse, som war affattad på polska spräket, och upmanade domherren att skilja fig från fin hustru, att afitå från fina presterliga inkomster och att friwilligt unders kasta sig stränga botöfningar. J händelse han icke wille hörsamma dessa upmaningar, hotades han med 1) ett straff, sådant fom få hafwå utstått, 2) med den stora exkommunilation och 3) därmed att alla fonder, fom begås i Magilno, skulle tillräknas honom. on Kuba wållar Spanien mycket hufwudbry. Naturligt nog sträfwar flertalet af dess inwånare efter politisk fjäljständighet ellera unslutning till Förs enta Staterna. Jhärdiat fafthåller dock Spanien fin makt och will ide upgifwa den wackra bejitts ningen. Emellertid fortfar uproret och medför äfs wen för Förenta Staterna fina obehag, hufmwuds sakligen bestående däruti, att indre expeditioner af uproriske kubaner och andra äfwentyrare förbes redas i unionens hamnar och följaktligen wålla regeringen i Washington mycket trassel och bråk. Med anledning häraf skall presidenten Grant redan i september låtit tillställa spanska regeringen en not i hwilken han framhåller Kubas oberoende och slasweriets uphafwande såsom den enda säkra, ja nödwåndiga lösningen af kubanska frågan. Ånnu har intet swar ingått frän regeringen i Madrid, som blott befalt att fem pansarskepp och tio fre gatter skola atrustas och förlaggas wid Kuba. Presidenten Grant jämte hans broder och handsekreterare hafwa blifwit anklagade för meds brottslighet i bränwinsförfalskningar. Telegram