Article Image
tladd tt ljusa byxor och vart rod. Hade ej dett honom ba tröja, men wäl en randig sljorta, bwilten han war säker på att Jonsson begagnade mid tillsället. Jsak Dufwenberg hade gifwit fig af från Stormörtsjön mid Micheli men wisste ej hwart hän. Arrendatorn Lars Andersson Kjellberg hade blifwit efterslickad af Wikström kvällen efter mordet. Kjellberg hade också i sällstap med en snickare Stef: fanus Widmark begifwit sig dit, då Wik ström sagt fig wilja beställa om sitt hus, samt önskat att Jo: han Gustaf och Karl Erik skulle bli arflösa, för de hade gått efter honom med Ästöran. Wikström hade ej talt om hwem han misstänkte wara mör: daren, samt yttrat sin önstan att få tala med Karl Erik, men denne som blef efteritickad Hos swägerskan, där han fortfarande uppehöll fig, wille ej komma bem od tala med fadren. (Tilfrågad af domaren om orsaken härtill upgaf han, att hau war rädd att bli fjuten, och att han git hem dagen därpå i sällstap med swägerskan). Johan Witström och Johan Gustaf hade weckan före den, då mordet skedde, warit hemma hos Kjellberg för att få upgjordt sig emellan om den omtalta halfwa grödan, då gubben W. bjudit Johan Gustaf 200 fr. oh 2 tunnor forn i stället, hwarmed denne ej wille fig nöja. Öfwerenskommelse slöts slutligen emellan far od fon, att den sednare skulle få 300 kr. Kjellbergs måg C. E. Johansson, stref reversen. Gubben W. och sonen woro owänner och gafwo hwarandra hårda ord till en början men sedan Johan Gustaf fått reversen, tycktes de wara goda wänner. Arrendatorn Jon Andersson berättade att Bit: ström slickat efter honom samma kväll han blifwit sljuten. Wikström hade då warit harmfen på Johan Gustaf och Karl Erik och sagt sig wilja göra dem arflösa emedan de warit olydiga, men sednare på natten hade han ändrat tankar, och sagt att de stulle få göra fom de wille samt att han fått det han warit lofwad; men kunde ej tro att pojkarne haft någon del i mordet. An dersson ansag att W. således ej själf wisste hwem han stulle misstänka för n ordet. När det led emot morgonen, få blef Wikström, fom under natten druckit mycket watten och kräktes, näftan mallös. Arrendatorn Anders Andersson hade mött Swante Hillberg en dag i september månad. An dersson besökte Wikström på lördags morgonen, men denne hade redan förlorat medwetandet och wisste för öfrigt ingenting. Torparen Magnus Byqwist, granne til Swen Hillberg, hade ej hört några hotelser emot IViks stroms lif, bade ej fett Swante Hillberg och wisste för reften ingenting. Byqwists hustru, Lisa Larsdotter, Hade hört fols fet prata mycket, men kunde ej säga hwad det war de pratat od) hade ingen kunskap om något, som stod i sammanhang med mordet. Arrendatorn Olof Löf kunde ej säga om Nils Olof Fonsson brukade wara hos Hillberg, men erkände sig sedermera ha sett honom där en gång i sommar. Swante Hillberg hade han ej sett se dan päst. Hustru Kristina Löf wisste ingenting. Skogwaktaren Per Ersson Frank hade hört berättas, att Johan Gustaf skulle utlofwat 200 fr. om någon wille fljuta gubben. Swante Hillberg ffulle warit tillsammans med en fom heter Thomander oc fiskat wid Wikön weckan efter Mir kaelii. Pigan Brita Larsdotter hade warit med på den omtalta dansen om söndagsaftonen, när Wikström höll på att dö, men hade ej hört Nils Olof Jons: fon tala om någon arå elgore; wisste ingenting. Pigan Katarina Larsdotter, lika med den förra. Finnen Jakob Giftaf Rönnblom Hade ej hört omtalas några hotelser och ej fett Swante DHilberg sedan i wintras. Hade fett Nils Olof Jons: fon på jagt twå dagar efter mordet i fällitap med en fom beter Ljusberg. Jonsson hade då warit klädd i arå byxor. Hustru Kajsa Greta Rönnblom hade ej hört tas las om mordet förr än långt efteråt. Kände både Nils Olof Jonsson och Swante Hillberg. Den förre hade hon fett för någon wecka sedan i i fällskap med en annan karl, men wisste ej om det war Smwantc Hillberg. Torparen Erik Ersson i Naggen hade hört Swen Hillberg säga, att det ej skulle kosta mer än mans: bot att flå ihjäl Johan Wikström och att det stulle ibli bättre om Swante slapp lös. Drängen Jonas Fredrik Nordwall, en 20 års yngling med owanligt ful upsyn, Hade hört talas om att en arå elaore war sljuten, men ej af hwem. Hade hört Nils Olof Jonsson skryta med

9 november 1875, sida 3

Thumbnail