Nya järnvägar i Sverige. Stadssullmäktige Wisby ha beslutit att för stadens räkning teckna andelar (aktier) för en half million kronor i tillärnade 5 mil långa järnwägen Wisby— Hemfe. — J Stäne tänker man, enligt Ö.-P., dels 200 mil järnmwäg från Höstweda station å södra ftambanan till fjör Immeln och det 21) mil från SOimrisz hamn i riktning mot Tomelilla på Bitadsbanan. Bref till svenska sjömän. Allmänhetens upmärksamhet fästes därå, att befordringsafgiften blifwit nedsatt till 20 öre för enkelt bref, hmwaremot löseu i London för obetalda bref från Swe rige höjts til 40 öre, hwadan det är bäst att här frankera brefwet. Välgörenhet. F. källarmästaren G J. Ry: berg i Wenersborg har gifwit 10 000 tr. till sagde stad sålunda, att räntan skall årligen utdelas till tolf fattiga enkor efter afl. handlande och handtwerkare i Wenersborg. om den riksbekante vinglaren Strömbom strifwes i Sw. M.: Strömbom tyckes taga sitt öde inom fängelsets murar med en wiss resignation. Jag har låtit mig berättas, att han mycket fyås selsätter fig med skrifning, hwilket är honom till låtet. Hans författarskap bestär i det ena juridiska stilprofwet efter det andra; för juridiken har han alltid haft mani. Sweriges rikes lag tror nar på hans bord od) några andra juridiffa böcfer dessutom. Strömbom mar alltid en person, fom kunde göra fig folk bewågna; han har wetat att ställa fig i gunst hos fängelsedirektören — fangbewakningen har han på sina fem fingrar. Han åtnjuter därför wissa rättigheter, såsom att bagagna tobak och snus; röka är dåremot honom icke tillätet. Han wisar i allmänhet ett gladt lynne; men fångpersonalen säger, att det finnes stunder, då han är alldeles förtwiflad. Hans yttre människa har undergått någon förändring: ansigtet har en gulaktig färg och gestalten är något böjd. Det är en ljusbild i den mörka tafla, fom denne ökände winglare framter: hans hustrus trogna färs lek. Sedan mannen kom i fängelse, har hon helt och hållet förändrat lefnadswanor. Hon har hyrt en liten lägenhet, bestående af ett rum och kök, där hon bor med fin elfwaariga dotter. Hon up: pehåller fig med hyresmedel från en del af Ale bano och — genom att förfälja henne enffildt till: hörande saker, hwilka fordom prydt det lysande hemmet, som besöktes af kungar och prinsar. Först gjorde hon fig t. er. af med hasten, fom för ej få länge sedan dag ut och dag in sprang framför den ökände Strömbomska droskan; dårefter afskedade hon kusken som körde droskan. Sin kärlek till mannen wisar hon bland annat däri, att hon, sedan han i mars månad sattes i fängsligt förwar, från den midt emot celfängels fet belägna Malmens källare låtit servera Honom tre måltider om dagen — mången gång med ganz ffa stora upoffringar från hennes sida. Ströms bom har hela tiden han sutit fängslad ej förtärt en bit bröd af fångkosten. Man säger, att hustrun stulle. så fortfara att uppehålla honom, tills hon blefwe fattighjon. Men det lär wäl ej dröja få länge, innan fal. m:ts utflag faller och dä, ifall domen fastställes, blir det Strömboms lott att lefwa på samma kost fom de andra fångarne. i. Mord. På morgonen den 29:e fiftl. okt. an: träffades wid sidan af allmänna landswägen emel: lan Borg och Källene, i den s. k. Bråtgrindsbacfen iuom Norrala, en mördad mansperson, fom igenkändes wara kolaren Nils Jönsson från Käl: lan i Enånger. Samma dag på e. m. tilmwaras togs uti en hölada funnen farl med ett misstänkt utseende, hwilken förmodades hafwa deltagit i mord gerningen. Wid den dagen därpå hållna polis undersökningen uplystes, att Nils Jönsfon, stadd på hemresa från Söderhamn den 28 på aftonen, kommit i sällskap med arbetarne Olof Öftlund från Lund i Ärsunda och Carl Ekberg från Stockholm, hwilka på begäran fingo aka med honom; att Öftlund och Ekberg wid Bora stigit ned ur åkdonet och förfördelat ätffiliga från staden hemresande norralabor; att Fönsson därwid rest ifrån dem, men stadnat och uphunnits af dem mid ofman: nämnda Bratgrindsbacken; att enl. Ö:s bekännelse, Ekberg oc Jönsfon där, efter inmundigandet af litet bränwin kommit i ordwexling, hwarwid E. med en uti en tågända insydd blykula anfallit Jönsson, som under första misshandeln wrålat, men därefter tystnat; att CE. därpå afdragit Jöns: fon rod och halsduk, fom lagts i åkdonet och hwilka L. tillegnat fig, samt stöflar och strumpor, fom kastats till skogs, od att Ö o. C. sedermera tagit Jönssons häst och åkdon samt därmed färdats wägen framåt, men komna till Källene hade de mött några af de i Borg förfördelade personerna, hwilka dragit dem ur åkdonet samt gifwit dem stryk, hwarpå, och då bemälde personer förföljde E, som sötte undkomma, Ö. smugit fig undan samt tagit logis i den hölada, där han, som ofwan nämndt är, dagen därpå anträffades och tillwaratogs. —