Sundsvalls tidning – 4 november 1875, sida 2

Under det ämbetsmannaöfwerwälde, hwari wårt land en rund tid befunnit fig, har den grundfatjen lyckats göra fig till herre öfwer förhållanderna, att ämbetet är en egendom, tillhörande innehafmas ren och, fom fändt, har denna grundsats dragit i litt följe hwarjehanda oegentligheter, såsom penfios ner, nädår, ersättningar för mistade inkomster (till dömes: mid boupteckningarnes frigörelse) o. s. w. Hwad har icke staten förlorat därpå, att mera än en oduglig tjansteman illa skött fina åligganden! Hwem kan ens tillnärmelsewis nämna, huru mycket kyrkan lidit af orätta herdar! Och wåra lärowerk, och de särskilda kommunerna sedan! Wi hafwa erinrats hårom af en tilldragelse i CEslof. fom wi: ar därom att på ett och annat ställe i wart land försök göras att bryta isen för en ny ordning Saken förhåller fig sålunda: Pos lieupsyningsmannen i Eslöf, hr Laurier, fom, på fitta tider synes ha gjort fig illa tåld af en del af kövingens innewånare fick i förra weckan af kor imalstämman fin lön nedsatt från 900 till 50 fr. Enligt ÅFramåt, har man ingalunda 60112. att detta stett i afsigt att därigenom jormå honom att taga afffed från en befattning, i hwilken man anser honom wara oförmögen att öra gagn, sedan han råkat i spånning med många a föpingens inwånare