Sundsvalls tidning – 4 november 1875, sida 2

er fr jemmet sawal VuUujt Jont ortavet. AVES ORPSIDT ock på det sättet af modren och den yngre så tt länsmannen efterskickades och, o enfald! denne jade ej bättre wett än häktade den äldre såsom juf. Ser dagar fick denne nu afbida i häktet, då jan wid första ransakning naturligtwis frikändes, haftadt modren genom länsmannen enwist orkade på hans fällande såsom för tjufnad. — Nog äro ådana åklagare wärde att beklaga. Mordförsök. Från Bjuråker i Helsingland trifwes: En natt under Nikaelihelgen inträffade att tre bösskott med kulor aflossades genom ett fönster hos bonden E. Jansson i Westansjö, men lyckligtwis blef ingen skadad, ehuru kulorna hweno omkring sängen, där Jansson hwilade. Gerningse mannen tros wara känd, fast bewis torde saknas Måndagen efter Mikaelidagen hade wid ett aut tionstillfälle i Björsarf härstädes ordwexling up: stått mellan twå auktionsbesökare, hwarwid den ene fält det ytrandet, att den andre icke skulle komma hem med lifwet. Följden blef äfwen den, att då den senare skulle aflägsna fig, hade ett revolverz ffott blifwit aflossadt efter honom, hwaraf han blife wit lätt särad i ryggen, hwarefter omedelbart därpå twå andra flott Iossats, men hwilka icke träffat, af det slal att han efter första skottet kastat fig ned på marten. Huruwida man anfer fig hafwa till rädliga ffäl för att lagföra gerningsmannen, känna wi ej. (G.-P.) Sorglig bröllopsfest. Hemmansegaren E. Ersson i Mekrossla, Njutångers socken, afhände fig i tisdags lifwet medelst halsens afskärande, under det hans dotter, stod brud. E. som ej warit rig: tigt med om dotterns giftermål, bemistade ej brölloppet, bwilket firades i en legd lokal, utan hade enwist hållit sig hemma jämte några fina yngre barn. Emellertid hann underrättelfen om den hems ffa gärningen till bröllopsgarden just under festens höjdpunkt, och man fan föreftälla fig, hwilken be störtning den där åstadkom Bruden och Hennes moder afswimmade, oc den förra kunde först efter en längre stunds ifriga bemödanden återkallas till medwetande. Öfver fil. kand. A. Huss, norrländing, hwil: fen nyligen aflidit i Linköping, wid hwars läros werk han war anstäld fom adjunkt, har ÅJsidor K. ristat följande tilltalande dödsruna: En kämpe ung, en ljusets tempelwakt, Han målet för all mensllig forslning hnnnit Sch allra högsta lärdomsgraden wunnit Däruppe i en ftoftiri, gränslös trakt, Där frälsad ande fattar Hemligheten Af lifwet — döden — tiden — ewigheten. Men wid hans kulle Minnet än shall stå, När nytänd wårsol smälter winterns driswa, Och på hans grafwård nya runor skriswa, Om hur bland oss Han lefwer koar ändå: Hwad Satnan sudar, fall af Hoppet sjungas, Om älstlingen, de gamlas och de ungas. Dosenten vid Upsala universitet H. E. Hamberg har fått Sederholms utrikes rejeftipendium å 2 100 kronor. Vid riksdagen skola hvarken smädelser eller beröm inwerka på mig. Båda delarne ha till öfwerdrift kommit på min lott, och jag säger mina moiståndare, att jag är och förblir eder oförbätterlige Jöns Perhsson och oförtäckt fal uttala hwad jag anser wara rätt och nyttigt, hurn många anonyma hotelser och offentliga smädelser man än må tillställa mig. Detta har blifwit yttradt helt nyligen i en ups sats af riksdagsmannen Jöns Persson. Länsmännen skola bort enligt åsigten hos den för landsstatens ombildning tillsatta nämnden, fom enligt A. f. F i hufwudsak söreslår: att hos länsstyrelsern a måtte anställas en regi strator och en andre länsbokhällare; att landträntmästaren måtte kallas kassör oh inflyttas på landskontoret; att häradsskrifwarebefattningarne indragas; att kronofogde och länsmanstjänsterna fammans slås till en tjänstemannaklass: kronofogdarnes; att å landskontoren anställas särsfilde tjänftes män för debiteringen af de allmänna utskylderna för landet; att de kronofogdar och häradsslriware nu åligs gande bestyr med indrifning och redowisning i af berörda utskylder delwis öfwerflyttas till landskontoret; att mantalsskrifningarna på landet äfwensom häradsstrifwarnes befattning med bewillningstaxeringarne åläggas kronofogdarne; att fögderiernas områden minskas; att hos kronofogdarne anställas sarslildt aflönade tjänstebiträden, fullmäktige, med enahanda tjänftee ställning till kronofogdarne, fom de nuwarande länsmännens; att poliswäsendet å landet, redan nu i första hand en kommunal angelägenhet, utwecklas genom förbättring af fjärdingamannasinrättningen, med ialttagande att fjärdingsmännen finge werkställa utmätning eller pantning af utskylder. Då kronofogdar och länsmän nu äro 638, slulle kronofogdar och fullmäktige efter detta förslag blifs MM — 1 2 na H 11114 alla unna