anlitad i något utskott eller Hall latit hora al Tid, att han dåremot infunnit sig då votering war i fråga, då han alltid voterat mot andra fomma: rens beslut. Af dessa ffäl, tillade han, anser jag honom olämplig att nu åter inwäljas i Första fams maren. Nu bröt formen lös; få mäl flera af de närwarande riksdagsmännen, bland hwilka O B. Ohlsson i Maglehult och Per Nilsson i Kulhult m. fl. instämde med dräpande inkast mot lands höfding W.; äfwen enftilte landstingsmän, bland hwilka en gammal man ytrade: Fag skulle ide ett ögonblick tweka, att gifwa landshöfding Trolle Wachtmeister, för hwilken jag har all aktning, min röst. om han icke warit lands höfding, men i den beroende ställning, han står till regeringen, fruktar jag att wid förekommande frågor, hans pligtkänsla fan komma i kollision om hwad han är skyldig regenten eller folket; och då jag wäl wet, att ingen kan tjena twå herrar tillika, kan jag icke, hur mycken aktning jag har för herr grefwen, både som ämbetsman och enslild, rösta på honom till ledamot i Första kammaren. War det redan ett nederlag att blifwa nämnd efter en bonde, så blef detta nu fullständigt, då rättigheten att komma under omröstning af få många bestreds, och allmänt trodde man, att landshöfd. därföre mid waltillfället stulle undanbedja sig att blifwa wald, men detta gjorde han ej, oc utgången af walet, där han blef slopad, är känd. Samman: trädet blef stormigt, oc) fom tiden war nära inne för landstingets session, uplöste fig samlingen, fe dan landtmännen öfwerenskommit om ett enstildt möte på aftonen. Detta ashölls också, och beslut fattades, att ingen af de tre afgåenda storheterna ffulle återwäljas: därunder anfout telegram om prosten Schönbecks wal af Malmö landsting, hwars före i hans ställe direktör Meijers på Marielund namn sattes på listan. Man har klandrat Kristianstads läns landsting för det att de ide hållit fig till de stora inom läs net, utan walt häradshöfding Samzelius i Stocholm, men härwidlag war landstinget i fin goda rätt, ty hela riket är landstingets waldistrikt ifråga om mal till Första kammaren; och hwad det be: träffar, att han stulle wara en obekant storhet, få ehuru ide perfonligen fänd af alla, war det för landstinget wäl bekant, att häradshöfding Same lius twänne gånger blifwit hedrad af Andra fams maren med updrag att mara fullmäktig i rifsgäldskontoret; altså hör man att landstinget hade full befogenhet att inwälja honom i Första kammaren, och hoppas därigenom hafwa gjort ett godt wal. Kolportörerna. De twänne sista numren af tidningen Fosterlandet innehåller en längre up: sats med titeln: Sändebref till Sweriges folpors törer, hwari åtstilliga rättelser och behjärtanswärda förmaningar gifwas denna alltmer i antal stigande folklass. Wi meddela ur detta sändebref ett utdrag af det alldra wigtigaste. Def författare mi: jar då först, att kolportörens hufwudsakligaste up: gift är att sprida andeliga föredrag, widare att kolportörerna mycket illa fatta sitt åliggande, att ej söka upp den andeliga nåden där denna är som stört och i stället hålla de till där, hwarest deras werksan het mindre behöfwes, blott det är dem be: hagligt att där wara. Widare gifwas dem de wälbehöfliga råden, att ifall de någon gång skulle bålla ett föredrag, förut grundligt förbereda fig därpå samt wara trogne wid framfällandet af tertinnehället. J denna punkt, säger författaren, hafwa många af dem grufligen förgått sig. Det är ej nog med, att de hafwa sagt helt annat än texten, så att när texten framhållit nödwändigheten af helgelse, få hafwa de blott od) bart talat om egens rättfärdigheten. De hafwa gått ändå längre. När texten t. er. sagt: Bättrer eder nu och wänder eder om, att edra fonder måga afskrapade marda, så hafwa de företagit fig att wisa, att ingen bättring behöfwer föregå syndernas förlåtelse. J fame manhang härmed warnas de för den numera gängse fula owanan att krydda sitt tal med mustiga och lustiga ord samt för partisinne. Detta sista lyte har ofta ledt dem därhän, att de dömt de människor till andelig död, hwilka icke wilja tillegna fig samma talesått fom de. Författaren hade sjalf hört en kolportör uttala, att Kristus kommit till en wiss församling först år 18.., nämligen det år, då kolportörer af en wiss riktning där började upträda. Det sista rådet är detta: Warer ödmjuke! J hafwen fått en kunskap, säger författaren, som är tillräcklig för att lära eder känna, huru litet I weten. Högfärdens rot upspirar få mycket lättare som J ej stannen på en plats och dår bären dagens tunga od) hetta, utan ofta ombyten mwiftelfeort och då öswerallt mottagens med öpna armar af wåntande, kanske smickrande wånner, hwilka snart slulle wisa eder en annan sida, om I längre ftannade på orcten. Den svenska damkvartetten lär, enligt Upfalapoiten, på fina hittils gjorda konstresor i efonomiftt afseende haft en så lysande framgång, att de hwar för sig kunnat aflägga en behållen ins komst af omkring 50000 kronor. Tidningen ifläder sig dock ingen answarighet för riktigheten af