NRättegåugsoc) polissaker. Säbrå häradsrätt den 23 oktober Misshandeln mot Johansson-Faltin. Wit den fortsatta ransatningen i detta mal war Falti själf tillstades, efter att hafwa blifwit utstrifwer från lasarettet och såsom förswarslös förpassad till länsfängelset. Han hade sitt hufwud omflin: dadt med bandager, men förklarade fig i öfrigt nu ej hafwa annat men af den honom öfwergångna swåra misshandeln än en wiss sielhet i ena sidan. Han upgaf fig wara född 1823 i Finnmartens amt santt ej wara gift, men wäl sedan 9 år hafwa fammantlefwat med en kvinna, med hwilken han hade 4 barn. Domhafwanden låt första, att man hade anledning antaga, att Faltin more gift med en annan vinna, men. detta förnefades af Faltin — J. P Byström, straffad för andra resan stöld, gjorde ett försöt att atertaga sitt mid förra rättegängstillfället gjorda erfännarde i afseende å misshandeln mot Faltin, men afstod dock omsider frän försöket. Däremot förnekade han bestämdt all kännedom om en stöld, som han, enligt srån Sundswall ingängen rapport, stall hafwa begätt i nämda stad i ottos ber förlidet år. -Eriksson Sjöqvist hade, i ofmer: ensstämmelse med det prestbetyg han innehade, ups gifwit sig wara född i en församling i Jämtland; men på gjord förfrågan hos pastorsämbeter i denna församling hade erhallits det swar, att hwarken Eriksson eller hans upgifna föräldrars namn funs nes i ministerialböckerna. Då Eriksson härom un: derrastades och domhafwanden darjämte tillkännagaf, att stäl funnes för det antagandet, att Eriks: jon falumer more bördig från Westerbotten, medgaf Eritsson, att prestbetyget wore falstt samt att ban were född i Wannas församling af sistnämda län och att hans fars rätta namn war Sjoaqwist. Det i fråga warande prestbetyget war utfardadt of en uu mera afsatt prestman i Medelpad och upgaf såsom fin fälla bitarne af det prestbetyg, jom Eriksson stulle hafwa medhaft från Jämtland, men som rakat blifwa sonderrifwet. Erifsson Sjöqwist upgaf emellertid nu att han af den i fraga varande presimannen föpt betyget för 10 fr Hwarför han heldre welat gälla för Jämte än för Westerbotting lyckades man ej få utredt. Han nekade till all delaktighet i misshandeln mot Jos hansson Faltin. — Den sistnämde förklarade sig i wilja mot någon af de anklagade yrka ware sig answar eller ersättning. Mindre släpphändt war illmänna åklagaren, fom å båda de anklagade yr: ade anfwar för lifsfarlig misshandel å allmän wäg. — Rätten förklarade Eritsson i anseende till bris tande bewisning ej kunna åt saken fällas, men ann Byström styldig till answar för det af al: nänna åklagaren specificerade brott. Han slulle u afsändas till Sundswall för att undergå ran: akning i afseende å den ofwan nämnda anElagel: en för stöld och därefter erhålla fin slutliga dom. 5. 9