Sundsvalls tidning – 26 oktober 1875, sida 3

Fran utlandct. Englands konflikt med Kina i anledning af öfwerste Browns misslyckade expedition till Yun: nan od) mordet på ingeniören Margary tyckes hafwa tagit en fredlig wandning, sedan lord Der: by af engelsta fändebudet i Kina, mr Wade, mot: tagit underrättelse om, att detta lands regering giswit efter för alla hans fordringar och att attachen mid beslickningen, Grosvenor, redan afreft til provinsen Yunnan för att waka ofwer, att undersökningarna med Margarys mördare bedrifwes med stranghet. Antagligen har Kina ocfa förbundit na til att offentliggöra traktaten af 1860 och ut: ländingarnas öfriga traktatsmessiga rättigheter, och om ide något omwäntadt ffulle inträffa, såsom att Grosvenor siulle finna sitt wärf outförbart eller att kinesisla regeringen i sista ögonblicket stulle ändra fig, torde freden få anses betryggad. Kinas medgifwanden började därmed, att det i fin officiella tidning bjöd fina underfåter att behandla utländingar wänstapligt; men dels hade en dylik befallning ide mycket att betyda, ty den följdes troligen af hemliga instruktioner, fom gjorde den i mer eller mindre grad illusorist, dels war man fullt på det klara med, att kinesiska regeringen på allt sätt sökte kringgå de egentliga fordringarna genom en mängd owäsendtliga och betydelselösa medgifwanden. I engelifa regeringskretsarna mar man därför ocfå fullt beredd på krig och det för des en mydet liflig telegrafforrefpondens mellan de engelita representanterna i Kina och mwederbös rande departement i London. Man öswerlade nämligen, huruwida indiska trupper skulle amvän: das eller icke och i hwilket förhållande deras anz tal ffulle ftå till de europeista truppernas. För begagnande af de förstnämnda talade deras frigsduglighet oc) Indiens jämsörelsewis ringa afstånd från Kina, hwilket möjliggjorde en snabb transport. Rörande walet af öfwergeneral i ett eventuelt krig med Kina hyste man ingen twekan. Sir Gar net Wolseley, fom förde befälet på Guldkusten och fom just hade äterkommit från Port Natal, är den mest fände engelske härförare oc har utom sin obestridliga duglighet fördelen af att hafwa deltagit i det förra kinesiska kriget där han flera gånger utmärkte fig. Hwad Kinas fälningss werk, materiel och hela krigswäsen angår, hyser man icke stor respekt därför; men landet har dock under senaste decenniet gjort så betydliga framsteg, att ett fälttåg sålulle kosta både mycket blod och stora pekuniära upoffringar. Jcke dess mindre mar allmanna oponionen i England afgjordt stämd för en energist politik, och tidningarna uttalade sig nästan utan undantag för ett kraftigt upträdande i denna sak. Det motstånd. fom hittills i Enas land wisat fig mot en kraftig utrikespolitik, har företrädeswis utgått från Manchester; men denna stad war lika omedelbart intresserad af uprättHållandet och utwidgandet af det engelska inflytandet