Sundsvalls tidning – 19 oktober 1875, sida 3

— —2 nfö — sa mycket mer som den turkiska storveziren den 4 dennes officielt dementerade alla rykten, att det wore statens afsigt att reducera räntorna afftatsstulden. Tidningen Temps, fom widlyftigt oms nämner saken skrifwer t. ex: Turkiska regeringen har i sjalfwa werket reducerat rantorna af nin ftatsstuld med 50 orocent. Wäl få kreditorerna er sattning; de 50 procenten, som tagas från dem, blifwa kapitaliserade. och det gifwes dem blott en obligation i stället. Men denna obligation är ide något wederlag för den utbetalta summan; den ce prefenterar blott räntan En fordringsegare, som har t. ex. 100 francs ränta till godo, fär blott 50 i mynt — en obligation, fom gifwer Honom rätt till 5 procents ränta af den summa han förlorat, eler till 2 francs 50 centimer Med ett ord, Iurs tiet har den 7 dennes reducerat fina räntor med 50 procent. Redu tionen söker man dölja på twå satt. Först säger man, att det bloit är en pros visorist atgärd, och att man om några år Åter stall betala fullt, sedan gifwer man kreditorerna ett papper, som icke representerar den innehållna räntan, utan rantan pa denna ranta Denna list ifall ide funna föra någon bakom ljuset. — Jidningen tror slutligen ide, att Turkiet nagonsin skall blifwa i stand att återuptaga den fulla utbetalningen eller afbetala de betydliga summor, som det nu blir skyldigt. — J en ledande artikel af den 8 dennes sortlårar Times, att det fom mr inträfs fat i Turkiet, länge warit förutsedt Gesandter och regeringar hafwa warnat Porten och sagt, att den wore på mwäg rent af tll en bantfrutt. Frvamitå ende fransmän hafwa sökt efter medel att undgå, den, man har inskrankt utgifterna, men har lofwat reformer i administrationen — förgäfwes: skulden har blifwit större med hwarje År. Sista budgeten wisar en brin af 90 millioner, och det wore klart, att fris förestode. Porten — skrifwer tidningen — tunde möjligen hafwa afwärjt stormen ännu en tid, om uproret i Herzenowina icke brutit ut, men de turkiska finanserna kunde icke bära utgifterna af en mobilisering Då man fit weta, att re geringen hade nodgats låna penningar til 18 proc. för att lunna betala sina kreditorer de föreltås ende dividenderna, insag man, hwad som målte fonnna. Mänchen den 14 oktober. Adressdebatten fort: satteo. Deputeranden Bnsswurm förswarade adred: fen och binoparnes herdabref; Han futade med att saga: Ut med de rättsförwrängande mal: kretsarne! Schels förebrådde det liberala partiet, att det eftersträfwade en tust enhetsstat. Stauffenberg utropade: Denna sats innebär en beityll: ning för landsförrädert. Det liberala partiet lemnade därefter in corpore salen, hwarefter Schels fragade presidenten om han jörgatt fig. Presidenten swarade, att han ej hade hört någonting, som kunde framkalla ett kallande til ordningen. Ministerpresidenten uttalade sitt beklagande öfs wer att ministaren ide kunde folja sina känslor, annars fule äfven den lemna salen. Schels tade genom att uplasa slandalosa artiklar ur jremmande tidningar, framkallat en rodnad af den djupaste in dignation Karumarens president lät därefter föra till sig det stenografiska referatet af Schels tal, och efter att hafwa genomlast detsamma kallade han Schels till ordningen. kKöningsberg den 14 En stark ost nordostlig storm har gjort att wattnet fallit tre fot. Wat: tenftändet i bamnen är åtta fot. Angarne Dags mar och Lorne fitta på grund i Haff. Köpenhamn den 14. Från Kolding meddelas, att öltlig storm har drifwit wattnet från hamnen in på tillstötande gator. J Kjöge orkan och högt watten; flera familjer hafwa mår utrymma husen. J Prestö twå dagars storm. Ty oso wa CA agnganG8gcrf.