Sundsvalls tidning – 19 oktober 1875, sida 2

Ne te se CH na um: sen ti laren. De innehöllo gods Or rö lenast behållna inkomsten för 1873 och den jar llda fonden utan äjwen 541 kronor utaf retervs nden. Detta anwandande af resevfonden tlanz ras bestämdt. Ängfartyget L. J. Bagers brand. Polismsakningen om denna olycka fortsattes i onsdags ör polismästaren i Malmö. De från Liäbed u anlända fraktmanifesten uptogo twenne i Malmö oende personer såsom emottagare af med L. I. 3ager affända waror, nämligen hr I. N. Peters on, hotel Swea, 3 tolly apotekoswaror, däribland apallon pottaska, afsande af C. B. Voss, Li: ec, samt twaljabrikör M. Zadig; I ballon benzin, jsänd af Wilhelm Maas, Livec, och angifwen åsom eldfarlig Genom hr Gabr. Hedman hade olismästaren likaledes erhållit fraktbrefwet och fonz wsfementen öfwer det till Köpenhamn bestämda zodset. Däri uptogs bland annat: 25 ballonger denzin, adresserade till hr Alfred Benzon och af ände af firman Ch. Petit Å C:o; 23 dito till Heleycets fabriker, afsända af firman von Essen Schouw, Libed; 2 ballonger other, betecknade fom eldfarliga, afsanda af her Garrigues Robin till ordres; samt l ballon attiksyra, adresserad till hr Siegfried Michaelsen och afiänd af W Maas Kapten Mattsson widhöll med bestämdhet sim upgift att de ofwannämnda af firmorna Petit T C:o och v. Essen Å Schouw afsanda 50 ballonerna benzin hos honom i afleverer ingsbewisen anmälis såsom innehallande glycerin. J Petit Å C:os sRerladungsidjein stod ordet glycerin med grof stil, skrifwet med mycket swart bläck, i Schouws med blekare bläck oc) mindre sil, men likwal full komligt tydligt. M. hade äfven genom kapten Koll berg på ängfartyget ssalland fått weta att fire man v. Cesen ÅSchouws benzinparti warit anmäldt till affandning med Halland dagen förrän Q S. Bager afgick från Virbed. Kapten Kollz berg wägrade dock att inlasta få många korgstastor på en gäng och medtog eldast 2 Bade K. och hans styrman hade trott sig minnas, att flaskorna på anmölningekvittona upgifwits innehalla glycerin. — Kapten Mattsson uplyste widare, att de namda Rerladungsscheine strefwos på trydta blanket: ter, där matlarefirman Schtt Å Cios nanm fans tryckt i nedre kanten; de flesta större handelshus i Sibect brukade skaffa fig dylika blantetter och sjalfwa isylla dem. Sedan taptenen a dem fvits terat det emottagna godset, atersandes de till mäts seto märke, nummer, ins nehall och wigt Förutom fraktmanijesten nedsandes sedan till fartyget fran måklaren en fraktlista, ämnad för tullwerket wid aflastningshamnen. Den uptog dock icke godsets beskaffenhet. Rörande mas nifestens och godskvittonas öfwerensstämmelse kunde man endast forwissat sig genom att jemföra dem ombord. Polislommissarien Bengtsson Hide blifwit bes ordrad att afresa till Köpenhamn för att inhemta närmare uplysningar af de dar kvarwarande räds dade. J närwaro af en dansk polisman förhördes jörst restauratören Nilsson, som ännu ligger jjuk af de brandskador, han erhållit. Han förklarade, att han dels af nyfikenhet, dels af farhågor hos Guterschreiber Strenz i Libed förfrågat sig, buz ruwida de 50 damejeannernas innehall woro eld farligt och af S. erhållit ett nekande swar. Dir efter hördes den på Frederiks hospital liggande kollämparen Hurtig, fom wisserligen war mycket swag men dock kunde rediat och klart förklara. att han i Libet hört och fett kapten Mattsson hos trenne på kajen stående waltlädda man göra förs frågan, om damejeannernas innehåll woro eldfarz ligt; de tilfrågade hade jwarat att man gerna kunde försöka tända wåtskan, den brann icke åndå. Bland de wid olyckshändelsen omkomna pasfar gerare, om hwilka man hade någon fännedom, har omnämnts afwen en fru Bruhn, hustru till en tysk ångbåtskapten. Fran pastorsämbetet i (hus har nu underrättelfe ingått, att liket efter Denna face kars tvinna flutit i land wid Öngsjo i Åhus för: samling. Liket har igenkänts genom twenne ins gar, af hwilka den ena innehöll namnet H. Bruhn samt ärtalet 1861. J T f. H. läses: Med Bager medföljde tvänne dyrbara afwelshingitar, hwilta grefwe C G. Wrans gel för rakning af tvänne hingstbolag i Östergötland inköpt i Frankrike och hwilkas transport öfe wer Havre, Hamburg och Lybeck blifwit anförtrodd åt hältföraren Jules Romain från Paris. Romain hade redan flera gånger, dels under grefwe Wranz gels personliga ledning, dels på egen hand fört afwelshastar från Belgien och Frankrike till Sives rige och härwid stadse utmarkt fig genom redbarhet, papasslighet och beslutsambhet. Wetande att grefwe W. Hell transporterade de i utlandet in: köpta hastarne på ÅBager!, som af alder atnjutit ett wisst sörtroende för sin jakra gång och faptes nens samt besättningens wälwilliga omsorger om de ombord warande hästarna, inwäntade Romain äfwen denna gang Bagers afgang. Wi weta intet om hans sista ögonblick, men antaga att han, då han stadje brukade upsla sitt lager bredwid de på fördacket s:aende hästarna, wartt en al de för: Ca aa fallit eft offer för laågorna. Hwad bings