Ny förfalskning af firman James Dicksons namn. Ett handelshus i Brisfel har, enligt hwad LEtoile Belge berättar, hafts besök af en wäl klädd herre, som presenterade sirman ett kreditiv på 20000 francs, utfärdad af huset James Dickson komp. i Göteborg. Som man ej hyste den ringaste misstanke om underskriftens rigtighet, utbetalades summan, och det war först senare man kom under fund med, att man warit utsatt för en bedragare. Polisen anställer ifriga efterspaningar. Mordförsök. I G6G. P:n läses: En måldabragd af uprörande beskaffenhet föröfwades i föndags bittida på morgonen å Landalabergen i ar: betaren Hagmans (f. d. Torssons) hus. En f d. säckbärare C. Andersson bodde därstädes jämte sin bustru. Mannen hade länge fört ett supigt och oordentligt lefnadssätt oc) på sista tiden ofta mir sat tecken till sinnesrubbning. Han hade t. er. stundom midt i natten fött förmå hustrun att kläda på fig och följa med honom ut tring grannskapet, och hade hon oftast hyst fruktan att han under detta tillstånd skulle tilljoga henne något ondt. J söndags morgse mellan tl. 3 och 4 hade A. marit mycket besynnerlig af fig. Hustrun, fom legat klädd på sängen, hade just lemnat rummet för att i köket uträtta något, då mannen rufar dit ut efter henne od wmed en yra tilldelar henne ett få swårt hugg i hufwudet, att hon segnar ned på golfwet. Mannen fortsätter sitt ohyggliga dåd mot offret samt fortfar att med yxan gifwa henne hugg efter hugg. Då föld af den olyckligas jäm: merrop hjälp slutligen ankom, befanns hon lig gande sanslös med 7 a 8 hugg i hufwudet, af hwilka flera spräckt hufwudskålen och blottat hjernan. Mannen blef genast af tillstädeskommande personer tagen i förwar och hustrun afförd till allmänna Sahlgrenska sjukhuset. A. häktades federmera och affördes till sellfangelset, och kommer ransakning med honom att med snaraste hällas inom Säfwedahls häradsrätt, inom hwars distrikt den hemska gerningen föröfwades. Hustru A. war i måndags på f. m. ännu mid lif, oaktadt den swåra misshandel hon undergått, men war det föga hopp om hennes wederfående. Hurusom sinnesnärvaro ofta räddar lif och egendom Följande lilla händelse torde förtjena att ur Tidning för hästwänner bringas till allmänhetens kännedom. Söndagen den 25 juli på aftonen fågs ett ele: gant ekipage, förspändt med twå ystra och eldiga hannoveranare, komma i rass fart öfwer Bamleportsbryggan i Göteborg. Det kördes af den be kanke körswennen oc hyrkusken hr Charles I. Nisjen, och man kunde förstå att han Höll på att föra in de präktiga unghästarne. Alt gick bra tills han hunnit öfwer bron, då hästarna fom det syntes, af stallkurage, gjorde ett par språng. Ett kraftigt tag i tömmarne och — handtygeln brast. Hä starne ökade ögonblickligen farten. Nissen, utan att ett ögonblick förlora sinnesnärwaron, börjar med fullkomligt lugn röst tilltala hästarne med smek och lystringsord, hwilka de lära wara wana att ofta höra afwen i stallet, hoppar genast ned från kuskbocken, avancerar, springande emellan hä starne wid stångens högra fida, fram till däcklarne och får, alt jämt talande till hästarne, tag i forstömnarne, hwarefter hästarne stanna. Han knöt dårefter lugnt i hop sina tömmar och fortsatte körningen. Det hela war några ögonblids werk. Man hade här ett wackert exempel på huru både lif och egendom fan räddas genom lugnt mod och skickighet. Wi föreställa of att ganska få här hade gjort hwad hr Nissen gjorde. Det är tydligt att hästarne kände fig lugnade af körswennens omedelbara närhet och kända tilltal, och endast härigenom afhöllos från att falla i ett wildt sken; och detta är ett gif aft för förftåndiga kuskar, en fingerwisning hurusom en mild och rationel behandling både i ftallet och under förningen erhåller fin belöning i farans ögonblick: hästarne bafwa då förtroende och ej förskräckelse för körswennen. Det blef sedan uplyst att de tömmar hr Nisjen begagnade woro liksom seldonen nya, men att något fel i sammansättningen wid lädret orsakat deras bristning. Tortyr i Hapsal. 3 ryska blad omtalas, i sammanhang med en ftörre stöld i Hapsal, af tas sakistan i magistraten, gräsliga wäldsamheter, föröfwade af magistratssekreteraren Kimmel emot en mängd arrestanter, misstänkta att hafwa begått ftölden eller att därom hafwa haft kännedom. K. hade en ide obetydlig summa penningar oc märdevav