Sundsvalls tidning – 30 september 1875, sida 3

Summa kr. 160 076: 56 — — Från utlandet. Af de underrättelser, som med de senaste pos sterna ingått från Herzegovina, jer det mertligen ut, fom om uproret ssulle börja taga fart på nytt och fördelen wara på insurgenternas sida. Så strifwes till Times under den 18 dennes: Norr och föder om montenegrifta gränsen hafwa insurgenterna gång efter annan kämpat med fram: gång. De tydas hafwa fått tillräcklig kraft att fortsätta guerillakriget och deras förhoppning är just att funna förlänga detta få mycket fom möj: — ligt. Den 6 september sände turkiska fommendans ten i Trebinje ett detachement til Biletj. fom lig: ger på ungefär 4 mils afftånd därifrån. Ehuru afdelningen beftod af 1200 man under anförande af Nedjib pascha råkade den i ett bakhåll och blef anfallen med ett fådant raseri af en underlägsen styrka, att flera hundra man blefwo tillfångatagna och dödade, under det att återftoden i uplösningstilstånd fom tilllbaka till Trebinje. Den 11 blef ett annat turkistt detachement slaget på jamma wäg och förlorade 40 mulåsnor lastade med proviant. Upmuntrade af denna framgång angrepo insurgenterna själfwa Biletj den 14 dennes, men blefwo slagna. 2 000 turkar höllo fästningswerken besatta och tillbakadrefwo snart med stor förlust de 700 insurgenter, som wågade anfallet. Bättre lyca hade de samma dag wid Bobr, omkring 5 mil nordwest om Lrebinje. Här bemäktigade fig insurgenterna de fasta ställningarne, jagade garnisonen på flykten och bemäktige fig en mängd am munition od proviant. Mellan Nevesinge och Mos star hafwa också några staror wisat sig; deras tak tik är att undwika alla afgörande fammanftötningar, men städse oroa fienden. Sanna plan följes i Bosnien. För 14 dagar sedan war uproret i norra delen af Bosnien fullkomligt kufwadt, men på senare tiden har det åter wäckis til lif, i det några tusen insurgenter wisat fig på åtftiliga äl len, för att åter förswinna få fnart de turkista trupperna ryckt fram. Om denna taktik fortsattes, är det gansta sannolikt att uproret kommer att räcka ännu en tid, ehuru föga utsigt det äfwen finnes til, att det kommer att segra. Dessutom har det på sista tiden fått en betydlig förstärkning i de s. k.Heydamaker eler röfware till profession, fom göra gemensam sak med patrioterna. De sägas utgöra ett antal af 8 000, och fom de äro wana att trotsa alla faror, komma de säkert att blifwa wigtiga allierade. De äro nästan alla kristna som blifwit utlemnade af de turkiska jordegarne, och deras hat till mohamedanerna är lika starkt som deras begär efter plundring. än ande, fom besjälar de uprorifta, har funnit sitt uttryck i ett manifest, fom blifwit offentliggjordt i den ferbifta pressen. Detta aktstycke är få till wida af intresse, att det lemnar en förklaring till de beständigt återe kommande uproren. Det är af följunde innehåll: Detta är den nakna, bosniska rajahns manifest till sultanen, Turkiets suverän, som residerar i Stambul och som plundrat, röfwat och förtryckt de bosnista ferbierna under de senaste 500 åren. Krig mot dig, mättige sultan; krig mot alla dina rädgifware, fom plundra och ruinera den olydliga rajahn med tyrannistt wåld och fatter. Krig til det yttersta. Många hundra bosniska hjeltar hafwa dragit fina vataganier ur slidan fajt beslutna att bryta de bojor; du och dina blodtörstiga röfware pålagdt of. Många hundra hjeltar Hafma gris pit till wapen, unga och gamla kämpa tilljams mans, oh fom du är en af dem, fom pinat och plågat oss till döds, fan du wara säker på, att den serbista kulan ide stall förfela fitt mål. Ehuru wi ännu blott äro en handfull män, säga mi dig att din wilda barbarista matt fall blifwa krossad mot wårt allwarliga besluts tlippa. Det finnes ingen af of, fom ej går i fält med den fullkomliga öfwertygelsen, att mår sat stall segra. Wet sultan, att wi törsta efter ditt och din stams blod. Wet, att wi längta efter strid, icke få mycket för att hämnas dina förbrytelfer, fom för att slydda wår ära, frihet och egendom, fom du, grymme asiat, aldrig uphört att wilja beröfwa oss. Kom i häg du den wärste af alla tyranner, hur ofta du föraktat wära ödmjuka böner. Ju mer ödmiuka wi blefwo, desto grymmare blef ditt Hat; ju mildare rajahan blef, desto större hans herres raseri och förtryck. Tusen gånger har du lugnt och likgiltigt fett på, huru dina tjänare utgjöto serbistt blod fom watten. Tusen af wåra offyls diga och hederliga män hafwa blifwit mördade af dina barbariska domstolar eller dräpta af ffändliga muselmän, och likwäl wille du ingenting göra. Åcke nöjd med att hafwa gjort wåra förfäder til slafwar, har du, liksom alla dina företrädare, fortfatt att pina of. Tror du werkligen, despotiska och utswäfwande furste, att mi skulle wilja erkänna ditt herrawälde för ewigt? Ånbillar du dig, att wi skola fortfara att wara bina flafwar, ehuru muskler od ben ej längre funna uthärda din grym bet, eller anskaffa hwad du fordrar till din mälluft oc ditt öfwerflöd? Låge furste, du misstager NA Am Me tran A 2