Sundsvalls tidning – 30 september 1875, sida 2

deras eget område? Borde de plikta för fin af: lägsenhet? Talaren wore mon om att den principen noga fasthölles, att sjukwården more en lär nets gemensamma angelägenhet, och wille därföre yrka, att det begärda anslaget bewiljades utan alt wilkor. Detta wore af särskild wigt därföre, att detta sjukhem säkerligen kommer att efterföljas af flera, och att hwad nu beslutas således kommer att bilda ett slags precedensfall för tinget. Def utom kunde man ej weta, om ej kulturens gång blir sädan, att detta sjukhem blir synnerligen ber tydande. Huru skall wilkoret då tolkas? Skola komunerna äfwen då bära hela underhållakoftnas den? Slutligen önskade tal. uplysning huruwida komunerna själfwa förklarat fig willige upfylla det i motionerna antydda wilkoret, och huruwida en sådan förklaring afgifwits af alla distriktets fomuner. — Su motionärer skyndade att omfatta den af hr Lithner uttalade äsigt. — Ör Ljuslin (ledamot af utskottet) förklarade, att utskottet ansett fig böra hålla fig till de wilkor motionärerne fjälfwa föreslagit, och ehuru han i fjälfma werket belade hr Lithners åsigt, ansåg han dock oformligt att bewilja mer än motionärerna hegärt. — J jamma syftning ytrade fig v. ordföranden (äfwen medlem af utskottet). — Med anledning af. de frågor, hwilka hr Lithner önskat få befwarade, up: lyfte ordföranden, att något uttalande i ämnet endast förelåge från 3 af distrikttets 6komuner, samt att dessa tre komuner ej själfwa utfäft fig att iklada fig någon sädan förbindelse fom motionärerne för: utsatt. — Hr Lithner erkände, att fjuktmwårdskomiten ej gerna kunnat handla annorlunda än den gjort, men däremot syntes honom tinget både funna och böra låta det föreslagna wilkoret falla, få myc: fet mer fom något erbjudande därom ej ajorts från lomunernas egen sida. Tal. bestämde närmare sitt yrkande få, att komunerna wisserligen skulle tilförbindas att bestrida de kostnader, som utöfwer det begärda anslaget kunde erfordras för sjukhemmets upförande och inredning m. m., men attunderhållskostnaden däremot borde hel och Hållen ups föras på tingets stat. — Hr Ljuslin tog för gif: wet, att motionärerne hade något ryggstöd hos komunerne, då de föreslogo sådana wilkor för an slagets bewiljande, och önskade därom erhålla up: lysning af motionärerne. Yrkade bifall til utskottsbetänkandet. — J samma förutsättning och jamma yrkande förenade fig äfwen hr Engblom. Att komunerne tillförbundes att bestrida de koftnader, som möjligen öfwerskrede det begärda an: slaget, wore en nödwändig försigtighetsätgärd, då man i lasarettsbygget i Sundswall hade ett färstt och eklatant exempel på huru de merfliga foftna derna kunde mångfaldigt öfwerstiga de beräknade; och då ritning till sjukhemmet i Backe ej blifwit för tinget framlagd, wore en sädan förbindelse ett oundgängligt wilkor för anslagets bewiljande. Hwad underhållsskyldigheten anginge kunde ju tinget frame deles frikalla komunerna därifrån. — Efter de uplysningar, som under diskussionen wunnits, ansäg fig vice ordf. böra yrka upskof med ärendets afgörande till nästa ting, för att wederbörande kos muner under tiden måtte funna höras, huruwida de wilja åtada fig de af motionärerne föreslagna förbindelser. Hr Lithners förslag, att man skulle bewilja mer än motionärerne begärt, wore rent af formwridrigt och saknade, få midt tal. wisste, erempel inom någon representativ församling. — D:r Christiernin war så längt från att finna hr Lithners förslag formwidrigt, att han till och med skulle hafwa wäntat sig att utskottet, hwilket borde mer tat je sakerna ur en högre, allmännare, mera ftorartad synnpunkt än enskilda motionärer, själft fram ställt detsamma. Så hade riksdagens statsutskott mer än en gång förfarit. J likhet med hr Lithner ansåg tal. sjukwärden wara en länets gemen: jamma angelägenhet och fann det orätt, att in: månarne i aflägsna fjellbygder, jämte det de i lif het med länets öfriga inwånare bidroge till upförande och underhåll af de stora fjutmårdsanftals terna, stulle betungas med att, utöfwer fin landstingsskatt, delwis bekosta upförandet af ett litet siukhem i deras ort och sedan ensamme underhålla detsamma. Yrkade anflagets bewiljande utan ala wilkor. — Hr Lithner bestred v. ordf:s påstående att talarens förslag skulle wara oformligt. Sås dana beslut hade flera gånger förekommit mid ritsdagen. Tal. hade endast gjort ett amendement till utskottets förslag och ansäg fig ej därigenom hafwa gjort fig förtjänt af någon tilrättawisning. Hufwudsaken wore, att det beslut man fattade more bygdt på rärwisa grunder, och att ålägga tfomu: nerna i distriktet att underhålla sjukhemmet wore ej rättwist, men wilkoret och anslagets fyllande af AAAA 24 A2 ..5 —