Sundsvalls tidning – 25 september 1875, sida 2

.. — Rs or A oo tisdags afton en konsert för ett wälgörande ända: mål, om hwilket G. H.-T. meddelar följande när: mare uplysning: Mer än en af wåra läsare torde påminna fig den unge violoncellisten Ring, fom under 3 års tid war anstäld mid härwarande orkester. Ring lem nade Göteborg för Stockholm, där han likwäl drabats af olyckan att förlora fin syn. Men denna I olyda har ide kommit enfam. Fader för en förre I familj, hwilken han nu ide kunde försörja, har han federmera, sannolikt i följd af sorg och bekymmer, blifwit tidtals sinnesrubbad. — Det är för att i sin män mildra detta en aktad yrkesbroders och hans familjs sorgliga läge, som musikföreningens orkester anordnat tisdagens konsert Rättskipning. Engelholms Tidn. meddelar: Förre landtbrukaren J Klemmesson i Engelholm blef, som bekant, dömd af Bjäre häradsrätt, att för falsk wittnesutsago undergå 3 ärs straffarbete och för alltid wara medborgerligt förtoende förluftig. Häröfwer beswärade fig K. i hofrätten, som til alla delar faststälde häradsrättens utslag. KX. fortfor att klaga och lyckades i högsta inftanfen blifwa frikänd. Tre man öfver bord. Under det ångfartyget Wingåker, kapten Engelbrecht, i måndags mar stadt på resa från Norrtelje til Stocholm inträffade, att tre arbetsklädda mansperfoner, till hörande fördäckspossagerarne, wid norra inloppet till hufwudstaden, Furusund, klockan omkring half 12 på dagen föllo öfwer bord och drunknade, innan hjelp kunde lemnas dem från fartyget. Dess maskin stoppades wisserligen omedelbart efter det lyckan warseblefs, men under den tid af omkring 8 minuter, som erfordrades för räddningsbåtens utsättande, hade de drunknande förjwunnit i djupet De hade blifwit tagna om bord mid Rådmansö, där de under fommaren uppehållet fig med hwarjehanda jordbrufsarbet n, och deras namn up: gåfwos of ett par andra passagerare från nämda trakt, hwilka dock om de omkomne ej hade fig nås gonting annat befant, wara Magnelius, Lundqwist och Jonsson. Om förloppet wid själfwa olydshändelsen hafwa åsyna wittnen uplyst, att Mag: nelius, Lundqwist och Fonsson warit wid anfomsten ombord på fartyget något berusade. samt att de flere gånger på lek fattat tag i hwarandra för att brottas. Sista gången hade den ene af dem sljutit fin motståndare baklänges mot relingen så hårdt, att denne kommit med öfre delen af Erops pen öfwer densamma. Han drog då den andre till fig, och då den tredje kamraten fåg den fara, som botade de begge öfrige, skyndade han fram för att biftå dem, men under willerwallan föllo alla tre ned i fjön. (S.:D.) Mordbrand. Genom mordbrand nedbrann åtta dagar i lördags i Norrbo by af Hedemora soden ätskilliga utbusbygnader med däri inhöstad gröda till ett ganska betydligt penningewärde, bwar: af wisserligen en del war i länets brandftodsbolag försäkradt, ehuru till sä lågt wärde, att en ganska kännbar förlust drabbade egarne därtill. De nedbrända egodelarne tillhörde: Haces Eric Ersson en lada, ett halmlider med gröda och en del redskap; Lissas Joh. Ersson, en ladugård med gröda, samt Stigers Johan Andersson en halm stack. Elden warsnades först mid half 10-tiden i en halmhög inwid Hases Eric Erssons halmlider. Efter erhållen god släckningshjelp i förening med upfordringswerket från staden, lyckades man mot morgonen dämpa elden. Mordbrännaren, en fringz strykade arbetskarl, Kerstis Lars Larsson från Lek sands socken, troligen något ansatt af dilerium, anträffades morgonen därpå i den närgränsande byn Boda och erkände efter ett längre förhör inför ortens fjerdingsman sig wara brandens anläggare. J afwaktan på widare ransakning affördes ogerningsmannen till länets sällfängelfe. Innebränd. Från Redmwig skrirwes til Ulriceh. Tidn följande: På den s. k. Stora Moen, en inom Sandhems socken af Skaraborgs län belägen större ljunghed, å hwilken många fattiga inom samma socken hafwa fria boplatser i där upförda kojor, warsnades på morgonen den 6 dennes af en närboende person, att owanligt med rök trängde ut ur ett där befintliga litet hus, fom för tilfäls let beboddes ensamt af ett fattigjon, Gussaj Mo berg Anläänd till stället, blef fnart den försinämde personen öfwertygad om, att huset inuti war antändt, hwarjör han, för att snart komma in, uttrydte ett af fönstren, men lågan slog då genast ut därigenom, få att det blef omöjligt att gå in. Han tydte, då han uttog fönftret, att den inneboende personen stod utmed spiseln, vm då Iefwande eller död kunde han ide fe, men kunde ide göra något därwid, utan blef förutnämde fattigjon, en gammal man, förtärd af lågorna tillika med huset, som i grund nedbrann. Huru elden up: kommit, är ide godt att såga, men gubben, fom dagen förut warit krasslig, brukade elda mycket starkt om kvällarne och troligen hade han tändt på för stor eld och sedan ide förmått sköta den, få att därigenom på ett eller annat fätt huset blifwit an: tändt. Efter den sålunda omkomne uptäcktes ide