Article Image
TEES ysttpyuudgtutosatset. 1ClIl ISDTINSA En amerikansk finansman. Om br William C. Raljton, den sorgligt rykt bara direktören för den nyligen störtade Galifors nia-bantfen, meddelar Daily News följande intresfanta uplysningar: Ralston föddes i Pennsylvania år 1830. J fin ungdom lärde han fromatareyrfet. Under de första åren af guldfeberns raseri begaf ban fig til Panama, där han erhöll anställning säsom bot: hållare å Garrisons ängbåtsexpedition. Seder mera finna wi honom säsom delegare i en bantirfirma i San Francisco, där han gjorde samma lyda fom många andra äfwentyrare under denna lycksökeriets gyllene period. Tio är därefter slog han fig tillsammans med br Mills, en bankir i Sacramento, od uprättade California banken uti hwilken Mills blef direktör och Ralston kassör. Kassören war emellertid det egentliga förstyret för banken, enär hr Mills tilbragte ftörre delen af fin tid i Sacramento, och då den fenare twå år därefter drog fig ifrån affären efter att ha samlat en stor förmögenhet, öfwertog Ralston helt och Hället ledningen af banken. Såsom finansier utwecklade Ralston en driftig bet, iderikedom och fyndighet, parade med en owanlig tur, hwarigenom han slutligen fom att behärrfta hela penningmarknaden i western. Alla bankirer och större affärsmän hyste det mest oinskrankta förtroende till honom. Fem millioners kapital och dispositioner till ett belopp af tio millioner stodo under hans befäl. Det fans ide ett enda induftrielt företag af någon större betydelse i hela Californien och angränsande stater hwaruti han icke war intresserad. Grufwor, manufakturaffärer, teatrar, hoteller, telegrafer, anläggningar och förbättringar i de stora, upwexande städerna — alt war beroende på honom. Och allting, hwaruti han hade sin hand med, lyckades! Det blef nästan en widskeplig tro bland hela Californiens befoltning att hwarje företag fom understöddes af hr NRalston owilkorligen skulle lyckas. Ett af Ralstons eller bankens — deras wertsamhetsomräden tyckas gå in i hwarandra — affärsföretag war det stora palats som bär namnet Hotel of San Francisco, hwilket nyligen blifwit upfördt för en kostnad af jer millioner dollar anses wara en af de praftfullaste och dyrbaraste bygnader i werlden. Det har tusen rum och endast möblemanget i hwarje rum går till tusen dollar. Banken war för öfrigt in: wecklad i storartade gruf: och järnwägsföretag äfwensom ftatsläneoperationer. Det är nästan öfwerflödigt att nämna att Ralston utöfwade ett ide obetydligt politiftt inflytande. Han hade fina egna agenter ide blott inom de högsta ämbetswerk utanj äfven senaten och re presentanthuset. Han hade en mängd personliga wänner. Han egde en magnifik egendom, omkring 30 engelska mil från San Francisco, där han utöfwade den mest storartade gästfrihet. Ofta mottog ban där: städes samtidigt flera hundratal af fina bekanta, och ingen framstående person besökte Californien utan att mottaga en inbjudning till hans bord. Det första allwarsamma slaget erhöll California: banken från en konkurrerande bankinrättning, känd under namn af Nevadabanken. De personer som stodo i spetsen för denna bank woro James C. Flood och BW. S. O Brien, hwilka för Jju år fedan höllo en krog i San Francisco men numera äro de rikaste grufegare i den bekanta filfmwertraften i närheten af Wirginia City, Nevada. De anses tillsammans ega en förmögenhet af omkring 15 millioner dollar. En liflig täflan hade sedan en längre tid egt rum mellan Nevadabanken och hr Nalstons bank, men uptäkten af Great:-Bonanza-grufmorna i Birhinia afgjorde striden till hrr Flood och O:Briens förmän. De äro nämligen egare af dessa aruf: wor, hwilka under den senaste tiden warit oerhördt gifwande. De gifwa i närmarande flund fyra millioner guldtackor i månaden. Californiabanken hade sålunda kommit på efterkälken och flera skarpsynta affärsman påstå att de lange förutsett dess fall. Det har emellertid numera wisat sig att fallissementet berott därpå utt Navadabanken upköpt och innehållit få mycket netallmynt som den kunnat komma öwer. Man åstär emellertid att Californiabanken skall funna etala sina kreditorer fullt; detta är dock twifwelitigt sedan misstroendet till banten ökats efter Nalstons själfmord Och he runften Am hanna AMöno Mm MMMM

23 september 1875, sida 5

Thumbnail