Konstantinopel den 13 september. Konsulerna skulle i dag lemna Mostar och upsöka insurgenterna för att öfwertyga dem om, att intet understöd är att wänta af de utländska makterna eller Donaus furstendömena, och förmå dem att för turkiska fom missarien framlägga fina klagomäl Konsulerna sammanträffa åter om onsdag eller torsdag i Sto: catz för att afgifwa rapport för Server pascha. On konsulernas beffidning misslyckas, kommer Ser ver pascha att i en proklamation lofwa afhjälpa klagomålen, ifall insurgenterna underkasta fig och beftämma en termin härför. Wien den 14. Politische Correfpondeng med: delar, att österrikist-ungerska regeringen på anmos dan af fursten af Montenegro ditsandt läkare för de talrika sårades mård, samt af humanitetsstäl ålagt ståthållaren i Dalmatien att ssicka tillräckligt med spanmål och lifsmedel till Montenegro för att lindra 30 000 flyktingars nöd. rsdagen af republikens proklamation i Frankrike, den 4 sept., har passerat i i fullitän: digt lugn, tack ware regeringens bestämda förbud mot firandet af fester, banketter o. d. Det enda högtidlighållandet af denna dag har beftått i en mängd ledande artiklar i tidningarna, fom alt efter fin partiståndpunkt hafwa begagnat tillfället antingen till att förjwara eller angripa det fallna kejsardömet. Den republikanska pressen har naz turligtwis gått i spetsen för anfallen, od) Games bettas organ, Rpublique frangaise, maste åter tillerkännas segerpriset harutinnan. Däri läses bl. a.: Kejsardömet föll för nationens hat od) föratt, utan att någon reste fia för dess förswar. Af alla bonapartister, fom då fingo sina fickor fylda från de hemliga fondernas orena pung eller från budgeten, af alla de ftorffräflare och storskrytare, som ännu i dag fylla werlden med fina rop, fans det ide en, fom försökte ställa sig inom skranket för att upprätthålla den regering, fom födde honom, ice en enda tänkte på att satta sitt lif på spel för fina principer eller sitt parti — hwarken Clement Duz vernois, fom då ännu ide haft lyckan att komma på korrektionshuset, eller Rouher, jom satt i fenaten od) höll en bakdörr öppen för att funna slippa ut. eller Palikao, fom hade wapen och nästan sasces till sitt förfogande, kort sagdt, icke en enda af de kejserligt sinnade, kända eller okända, ansedda eller föraktade. Rappel anstaller en liknande betraktelse och säger, att revolutionen af den 4 sept. fan wisa fina händer sör historien, ty ide en droppe blod klibbar mid den dagen. Af de 7 millioner röster, fom skänkte Napoleon III Frankrike, fans ide en, fom höjde fig för honom. ÄÅnnu märtli; gare är det uttalande, fom förekommer i Opinion nationale, prins Napoleons organ; ty det wisar, att brytningen mellan honom och kejsarfamiljen är fullftändig, och ställer just ide prinsens karakter i det bästa ljus. Man maste komma ihåg, att han ständigt mottog de största nådebewis af den af: döde kejsaren, att han har honom att tacka för hela sin ställning och sitt anseende och till och med för några månader sedan gjorde ett försök att återwinna sin rang som divisionsgeneral. Där strifwes: Det är: uppenbart, hwilken Nada kejsardömets tjugo ar bragt öfwer Frankrike, men hwem fan säga, huru längt wi hunnit, om det regerat i tio till? All mandom war utplånad i nationen, all heder war fördunklad. De stoltaste själar woro kufwade; armsen, öfmerheten, prelterstapet, den exekutiva magten hade blifwit förnedrade till den största servilitet. Då kejsardömet föll, förnyades det fransla samfundet, och det maste så wara. Utan att glönunma de fruttansmwärda fri jer wi genomgått, fan man dock, ehuru alla wvärigz heter ännu ide äro öfwerwunna, nu säga, att det inträffat ett återupwaknande af politistt lif, en ny känsla af medborgerlig pligt och en förbättring af wårt moraliska oc andliga lif. Detta oveltrid: liga framsteg är en följd af den 4 sept. Därför böra mi minnas den dagen och hoppas, att den tid står för dörren, då Frankrike, efter att hafwa återuprättat fina olyckor och intagit fin gamla rang i werlden, fan högtidlighålla den 4 sept. föfom årsdagen för republifens grundläggande och för en ny era of fred, frihet och werllig forhet. Å andra sidan blifwa de kejserligt sinnade tidmngarna republikanerna ide swaret skyldige Skarpast är Paul Cassagnac i Pays: För fem år sedan — säger han — utfördes den stamliga och betlaganswarda statskupp, fom historien gifwit namn af den 4 sept. Kejsardömet föll, men samtidigt föll ocksa den franska nationens prestige. Andra regeringar hafwa blifwit omstörtade genom revulutioner. Den legitima monarkien förswann 1830. Efter tre dagars barrikadkamp flydde juli-fyltemet 1848 i en droska, störtadt af blusmän, men kejsardömet föll blott för främmande bajonetter. 1815 blef det störtadt genom en europeisk koalition, 1870 dukade det under för 1 200 000 tyskar. Men då, den 4 sept. 1870, konspirerade ite blott utländska fiender mot kejsardömet, preussarne funno naturliga bundsförwandter för fitt skandliga dåd i republikanerna. Den dag, då preussarne marscherade mot Paris, då hwarje hederlig man förjde, fans det andra,