Sundsvalls tidning – 14 september 1875, sida 3

Article Image
waldes Carl Johans-statyen i Kristiania. Den nu aftäckta statyen är ett owanligt wackert, mwärs digt och i alla afjeenden lyckadt konstverk. Den framställer konungen i den fältmarskalksuniform, han alltid bar, med Serafimerordens band och wärjan hängande däri. Hufwudet, som utmärker sig genom en ädel och slående porträttlighet, är till hälften wändt till höger; högra handen för hatten helsande ned till sidan, medan den wenstra ö håller in häften. Häften skakar hufwudet och fame par med wenstra framfoten. Den 16 fot höga ö statyen hwilar på ett — likaledes 16 fot högt — postament af oslipad granit. På högra sidan bär detta konung Carl Johans walspräk: Folkets Kjerlighed I min belonning. Pqå wenstra sidan läses instriften: Det norske Folt I reiste dette Minde. Konstnären, fom säakerligen skall fförda mycken ära och beröm af sitt wert, är bildhuggaren Bruns julf Bergslien, fom nu är 45 år gammal. Zl: börande en fattig, men konstnärligt afseende begafwad, slägt på Vos — fadern war torporal och brukare af en liten jordlapp — wandrade B., då han blifwit konfirmerad, till fots till Åristiania, där han som gravörseelev fom irtjanst hos guld: smeden Toftrup. Gtt par år därefter fom han med handtwerkarestipendium til Köpenhamn för att ut: bilda fig i gravörs-foniten. Men Bissen fäste på konstakademien upmärksamhet wid hans fonfinärliga anlag, och Bergslien git nu att fom denne utmärtte mästares elev utbilda fig fom bildhuggare. En ny affär på Ryssland. Till Göteborgs Handelsiidningslrifwes i dref från Stodholm: Fragan om en lifligare affårsförbindelse med Ryfland har under de senare aren hos oss statt på dagordningen, oc mycket har därom talats och srifwits. Wi känna ide med hwad framgång förs sök att för fwemta fabrikers alster anlita de ryfta marknaderna i allmänhet krönts, men wi tro oss weta, att atminstone swenska plogar oc swensta tändstickor haft god åtgang. Emellertid har det ej alltid warit lätt att i S:t Petersburg finna lämp: liga personer, som hyst tillräckligt intresse för Swerige och def industriella lif, rör att få, fom de swenska tilwertarne fulle önstat, framhajda deras waror i taflan med andra landers. Ett steg till afhjelpande af denna olägenhet lär nu emellertid snart tomma att tagas. Den härftädes af grosshandlaren A. Vianchini Helt nyligen grundade firman Iidnou Biandjini ämnar nämligen nästa ar uprätta en filial i S:t Petersburg, hufwudjatz ligen i affigt att där werka för arfätining af fmenffa alster. J firmans Stocholmsaffär lär en tredje bolagsman tomma att ingå, od) kommer hr Bi anchmi att sasom schef för den ryska afdelningen bosätta sig i S:t Petersburg. Ör B, fom lar wara nal förtrogen med forhallandena i der rysla hufwudnaden, stau där hafwa att parätna nödiga bitraden i alla rittningar, och da han ar känd som en mycket arbetsam och mer än manligt energist man, fon man hoppas, att swenska intressen : honom skola finna en nitisk wardare od) att han på den främmande platsen skall funna göra war industri goda tjänfier. Den nämda firman lär redan erhallit updrag af flera bland wåra allra förnämsta industriella werk, men wi yafwa emellertid welat festa upmärtsamheten pa den, synes det of, tidsenliga planen, od) onska wi gärna företa get all upmuntran od) framgång. Nytt fartyg. Enligt bref från St. D:s korrespondent i Öregrund af den 2 dennes gid tisdagen den 31 augusti mid middagstiden af Ita peln från Söderboda Kummelboda warf a Gräsön ett kopparfast fartyg af omkring 140 nylästers dräg: tighet. Det är bygdt under fpeciel upsigt af det fransta Veritas för erhållande af första klass, fomes mer att tacklas till bartstepp od) är amnadt för resor på langre farwatten. Det tillför Öregrunds och Graso steppsrederibolag. Den i dennes lem nade det bygnadsplatsen och bogserades till Gefle för att der tacklas och utrustas. Skeppet är bygdt af sleppsbogmästaren Söderman från Öregrund, hwilten hede den olyckan, att da fartyget war nä lan färdigt att gå i sjon, falla från bogiprötet, nyligen insatt, och frosfade därwid högra fidan och axeln, hwadan föga hopp finnes om hans förbättring Frnnu mtiannet

14 september 1875, sida 3

Thumbnail