810944 VI SVv vev I MR RN gr RT oo VV MAP EVMV å den tilltalade; de inskränkte fig därför till att begära ersättning för inställelsen. Bankernas ombud wille oc förena sig om de answarsyrkanden, åklagaren komme att framställa, men förbehöllo fig rätt att i konkursen bewaka de belopp, Å genom de falska wexlarna åtkommit. Åklagaren yrkade answar å den tilltalade enligt 12 kap. 4 ftraff lagen, dock öfwerlemnade åt domstolen att bestämma ftraff-latituden. Å. öfwerlemnade likaledes målet till domstolens afgörande. Rådstufwurätten dömde Å., fom genom eget af omständigheterna styrkt medgifwande war lagligen öfwertygad att hafwa i Kristianstads och Stänes enskilda banker belånt 60 af honom förfalskade wexlar och därigenom gjort fig förfallen til undergående af 2 års itraffarbete för hwardera, att i ena bot därför hållas till straffarbete i 4 år samt att i 5 år dårutöfwer wara medborgerligt förtroende förlustig, hwarjämte han ålades att till Blomqwist utgifwa ersättning för det af denne utgifna wexelbeloppet och ersätta öfriga å landsbygden boende målsegare för deras inställelse. Så wäl åklagaren som den tilltalade förklarade sig nöjda med utslaget. Den sistnämda gret bittert. — Det har omnämnts, att redaktören af tid ningen Kristianstads Allehanda, C. E. Ekwall, i håkte inmanats, sedan han erkänt fig hafwa fal: skeligen tecknat fabrikör Schenholms namn fom ac ceptant å en sedermera i Kristianstads enskilda bank diskonterad wexel, lydande å ett belopp af 250 fr. Ransakning rörande detta brott hölls i tis dags. De närmare omständigheterna wid wexelns diskonterande woro: Den 18 d:s infann sig E. å bankens kontor, strax efter dettas öpnande. Se dan C. till bankens kamrerare lemnat en wexel, försedd äfwen med fabrikör Schenholms, namn hade kamreraren lemnat penningar. Efter werkställande direktörens ankomst, då wexeln närmare ffärftådades, wisade sig att Schenholms namn hade ett något misstänkt utseende, och S. blef därför i sitt hem efterfrågad. Där meddelades, att S. sedan ett par dagar warit borta från staden. E. falla: des nu till banken och försäkrade, wid ett enskildt samtal med werkställande direktören, att S. ftrifwit sitt namn å wexeln före sin afresa. Sistl. måndag inställde S., fom emellertid återkommit till staden, fig i banken för att få weta, hwarför han blifwit efterfrågad, samt förklarade, efter på seendet af wexeln, att han ide dårå skrifwit fitt namn och ej Heller gifwit någon lof att skrifwa det. Banken gjorde då nämda anmälan härom hos borgmästaren. Wid förhöret angående wexelförfalskningen lems nade E. upgifter, fom woro i hög grad ofammanhängande, och han syntes hafwa mycket swårt att ytra fig. Han medgaf, att han å wexeln skrifwit Schenholms namn, men widhöll på det enwisaste, att denne gifwit honom lof att teckna detta, dock upgifwande olika tid då detta löfte skulle hafwa lemnats Emellertid framhades en wexel å 450 kr., likaledes försedd med Ekwalls. Allehandas bolags och Schenholms namn, belånad den 20 dennes, säledes äfwen den under S:s fråänwaro, i Skånes enskilda banks härwarande kontor. E. medgaf då, att han äfwen å denna tecknat Shen: holms namn, likaledes med S:s medgifwande. Äfwen nu nekade Schenholm. Om anledningen till wexeltransaktionerna upgaf han än ekonomiskt trångmal oh än att han ice handlat af egennytta, men ej kunde förklara fig närmare, än lät han påskina att penningarna skulle anwändas för Kris stianstads Allehandas boktryckeriaktiebolag, om hmwil: fet ingen mer än han brydde fig. Såfom bästa bewiset därpå att han ide welat bedraga, påstod han sig hafwa 2 dagar efter belånandet af wexeln å 250 kronor i Kristianstads enskilda bank deponerat denna summa. Åklagaren yrkade answar å CEkwall enligt 12 kap. 4 ftrafflagen. Rätten dömde Ekwall att för förfalskningen af twänne wexlar i ena bot hållas till I års straffarbete samt att därutöfwer wara medborgerligt förtroende i 2 år förlustig. C. wille ide nu säga, om han komme att klaga öfwer utflaget eller ide. Öfversegling. Rörande ett barkitepp Selina, fom i söndags natt blef öfwersegladt i Kattegat, meddelar G.-P:n, att skeppet. ögonblicket förrän olyckan skedde, låg för styrbordshalsar under mweltlig till sydwestlig wind oc warseblef den röda lanternan på den mötande ångaren, fom plötsligen föll af och satte rakt på bogen af Selina, hwarefter den aflägsnade sig utan att lystra till Selinas besättnings nödrop. Styrmannen, fom ögonblickligen begaf fig till fören för att under: söka skadan, måste skyndsamt draga fig tillbaka och gifwa order om båtarnes utsättning, då fartyget war i siunkande tillståänd. Det war med Mapp nöd man kunde hindra den ena båten från att nerdragas i hwirfweln med Selina. Till led: ning för en möjlig uptädt af ångaren, fom gjort fig oskyldig till det skamliga och hjertlösa betcendet, meddelar en af GP:ns korresp., att def storlek war circa 1500 tons; den hade hög öfwer bygnad med hwit halfrundning, skrofwet fwvartmå ladt och tre rar på sockmasten; men owisst är, om