Sundsvalls tidning – 4 september 1875, sida 3

att inställa fiendtligheterna i Herzegowina, utan fordrar, att insurgenterna stola göra början där med, sysselsätter man fig hufwudsakligen med de främmande konsulernas mission hos uprorets Iedare. Denna mission går först oh främst ut på att förmå insurgenterna att nedlägga wapen och om de därester börja underhandlingar med de turs kiska kommissarierna, äro konsulerna bemyndigade att gifwa dem löfte om. att de främmande mat: terna skola göra sitt inflytande i Konstantinopel gällande för att förmå Porten att afhjälpa ala berättigade klagomäl. Den organisation, fom Kres tas styrelse fit efter uproret, skall tjena til möns ster för Bosnien od) Herzegowina. Tron på att konsulernas bemedling skall föra till ett lycdligt resultat, ärzemellertid ide synnerligen stor. Infurgenterna hafwa ej mycket att förlora genom att fortsätta striden, men kunna winna alt, och deras stamförwandter pa alla hall upmana dem på det ijrigaste att håla ut. Den czechista organen Po litit i Prag uttalar fig på följande fått om det mottagande, som konsulerna sannolikt stulle finua hos insurgenterna: Striden skall således fortfättas och den skall säkert ej uphöra till och med om alla stormakternas konsuler infinna fig hos infur genterna för att göra för dem begripligt, att uptoret ej fan mänta något understöd af makterna. Så widt oss kändt är hafwa insurgenterna ej wändt fig med begäran om hjälp till någon af de mats ter, fom nu gemensamt i Konstantinopel sökt åmär gabringa en bemedling, och det är fåledes något ologistt, då man nu mil försäkra dem om, att de ej funna göra fig någon förhoppning om biftånd från detta Håll. Det fan ej wara något twifwel om, att upmaningen till infurgenterna att ned lägga wapen kommer att blifwa utan ringaste wers fan, om man säsom wederlag härför ej har nå got annat att bjuda dem, än att en turkisk foms missarie ffall infinna fig för att undersöka deras klagomal. Men uproret sträcker fig redan öfwer ett ja betydligt territorium och är få starkt orgas niseradt, att man häller på att bilda en provifos vift regering, hwartill man ju också har förökad anledning dä makterna genom sina konsuler wilja ställa fig i beröring med insurgenterna. Zden om att jätta furst Nitita i spetsen för herzegowinerna mälte under nuwarande förhållanden unses fom mycket gynsamt för insurgenternas fat. Hans namn bar den bästa klang i den slaviska werloen och slulle kalla manga tappra stridsmän till infurgene ternas leder. Det är en offentlig hemlighet, att uproret i Herzegowina på alla sätt och wis fraftigt understödes af Montenegros befolkning, och det är fåledes ej att undra på, att infurgenterna wilja underkasta fig furst Nikitas herrawälde. De strafwa framför alt att blifwa befriade från ture karnas of och gripa därför med tacksamhet efter den hjälpsamma hand, fom räckes dem På jamma jätt förhäller det fig med de öfriga kristna i Turkiet. Deras befriare stall blifwa deras herskare, under det att man swårligen stall wara i stånd att göra dem till föremål för en diplomatist fhac: ferhandel. Wien den 30 Korrespondensbyrån meddelar från Ragusa den 30 dennes: Tusen turkar inryckte i går afton i Trebinje. Politische Correspondenz: i stället för den til konsularkommissionen designerade franska delegeraden Devienne, har till denna post walts förre fransta konsuln i Albanien Dozou. Med wissbet förljudes, att Montenegro unders handlar med Porten om neutralitet i Herzegowina emot concesfioner af territorial natur. Konstantinopel den 30. Selim pascha har med 3 bataljoner ankommit öfwer Klec til Moftar oe att röna något motstånd från insurgenternas ida. Berlin den 31. Poste tror fig weta ur god fälla, att lord Derby ämnar under närwarande fris lemna Porten materielt understöd genom att för den öppna engelft Eredit.