Sundsvalls tidning – 2 september 1875, sida 2

Article Image
Målskjutningsbanor. X. m:t har Jordtoöndt. att inom Norr och Westerbottens samt Gefleborgs och Kopparbergs län stola, i likhet med hwad inom öfriga delar af landet redan egt rum, inrättas ftjutbanor, med skotthus till gemensamt bruk för kompanier ur Norroch Westerbottens fältjägarekårer, Helfingefamt Dahl: oh Westmanlands tes gementen samt de friwilliga farpffytteföreningarna inom nämda län. Bestraffningar vid armen under de 5 åren närmast efter den nya militär-ftrafflagens inför rande. Som bekant är, lät k. m:t under den 11 juni 1868 utfärda de nu gällande krigslagarna, innefattande strafflag, disciplinstadga och rätteyångsordning, hwilka författningar tjenat till efterlefnad från och med år 1869. Wid en jämförelse dessa är emellan wisar det sig att inom w ävfe wade armen disciplinsfiraffen, fom 1869 ut: gjorde 2467, efter 5 år stigit till 3 :78 och ftraffen efter laga dom, säsom fängelse, ftraffarbete, böter m. m. från 99 ökats till 207. Wid in: delta armen är färhällandet något olifa: disciplinftraffens antal företer en tillökning från 405 till 614, men straffen efter laga dom en minskning från 50 till 47. Det år altså egeutligen de s. k. disciplinära förbrytelserna som under ifrågawarande tid wuxit i antal och torde man få söka en af de förnämsta orsakerna härtill uti det inflytande, wårt lands ekonomiska utweckling un: der de senare åren i sedligt afseende utöfwat på den troppsaarbetande befolkningen, ytrar S. D. Åskväder. Från Söderhamn skrifwes i tidn Helsingen: Ett starkt äskwåder drog på aftonen d. 18 fistl. aug. öfwer Trönö socken. Wid de star fare åskslagen dignade en del kreatur maktlösa til marken, och afwen många människor kunde ej fri göra fig från den stämning, fom ett dylikt bemittstorartadt skadespel förmår framkalla. Åskan slog ned på flere håll, utan att likwäl göra nägon egentlig skada Mest utsatt war dock den flere hundra är gamla klockstapeln. Åskstrålen gick in genom taket, bortryckte därwid en mängd spån, delade fig sedan i flere riktningar och fönderfplit: trade groimwa bjelkar och syllar från öfwerst och ned till marken samt antände på många ställen det torra träwirket, få att rök upstod, men befanns elden wid gjord undersökning wara utslocknad. Äfwen brädden å ena kyrkklockan synes ha warit glödhet. Nytt ångfartyg. J lördags gick af stapeln från ingeniör W. Lindbergs mekaniska werkstad wid Södra warfwet i Stockholm ett för rederi i Wasa nybygdt propeller-järnängfartyg, fom mid aflöp: ningen erhöll namnet von Döbeln. Det nya far: tyget kommer att ligga 10 od en half fot djupt med last af 10000 centner. Det får twå pro: pellrar och twå ångmasliner om tillsammans 120 nominella hästkrafter, fom stola framdrifwa fartyget till en hastighet af 10 knop i timmen. Det flall trafikera linien Wasa—Petersburg och får till befälhafware kapten I. Heligren, fom förut fört ängfartyget Wasa. öfversegling. Till Öregrund anlände föndagen den 22 sistl augusti skonerten Löffta, förd af kapten A. G. Carisson, under resa från New: castle till Kallriga med last af stenkol. Fartyget hade under resan i Östersjön på höjden af Ut: klippan, under klart månljust wäder blifwit öfersegladt af engelska ängfartyget Thomas Adam staddt på resa till London, med den påföljd, att fem plankor af bärhultet ofwan wattnet blefwo krossade oc brädgången bräckt after om ftorrigs gen på babords sida jämte andra skador. Fartys get kunde dock, oaktadt dessa swära skador, fom provisionelt reparerades med päspikad segelduk, fortsätta resan till lossningsorten. Befälhafwaren å det engelska ångfartyget lät efter kollisionen ut: sätta fin båt och gick ombord till ÄLöfsta för att göra fig underrättad om skadorna medhafwande därjämte i båten en man från ffonerten, fom wid sammanstötningen sprungit ombord till ångfar: tyget. Olyckan å ångbåten Helsingborg. Kö: penhamnstidningen Dagstelegrafwen påftåratt sSydjw. Dagbl:s upgifter rörande den efter olydss händelsen med ångaren Helsingbord förrättade besigtning å denna ångbåt, äro wäsentligen orig: tiga. Sålunda lär ej pannsten hafwa förefunnits, utan matarepumpen skall hafwa waritii olag, hwar dan följaktligen ej tillräckligt med watten förefans i pannan. Att den aflidne förste maskinisten Pet: terson Carlberg satte alltid en heder uti, att i hwad på honom ankom hafwa fartygets maskineri wäl i ordning, witsordas af alla fom tände förhål: landet. Eldsvådan om bord å ryska örlogsångaren S:t Olof. Såsom redan nämts, måste, för eldens släckande om bord å fartyget, detsamma natten mellan måndagen oc tisdagen sättas un: der matten, sedan fartyget utbogserats från Kö penhams inre redd till närmare Refshaleön. Där

2 september 1875, sida 2

Thumbnail