Sundsvalls tidning – 28 augusti 1875, sida 2

—reC 4 5 O PIP 33090 242— hwaraf såwäl butiken som ett innanför beläget lagerrum under natten blifwit aldeles upfylda af den utströmmande gasen, få att, då hr A. mid förenämde tid händelsewis inkom i butiken och fännande gaslukten, tände en stryksticka för att utforsta orsaken därtill, en wåldsam explosion timade, hwarwid hr A. erhöll få swåra sktador och brännsår, att han mäste afföras til Sahlgrenska sjukhuset. Werkmästaren wid järnwägen I. H. Gjörcke, hwilten händelsewis passerade förbi på trottoiren, fas stades omkull af lufttrycket, utan att därmid lydligtwis erhålla några nämnwärda skador af de kringflygande skärfworna från de tjoda fönfterrutorna åt gatan, hwilka alldeles krossades J själfwa butiken blef förödelsen märkligt nog ej synnerligt stor; några af fönfteroch dörrutorna sprungo, men af warulagret blef endast en del swedt af el: den, få att hela stadan därpå upftattas blott til ett par hundra kronor. Lufttrycet wid erplofionen war få farkt, att dörrutorna i förstugan jäme wäl krossades, och några dörrar i andra wåningen öpnades därigenom. Angående den ifrågasatta Nordhafsbanan meddelar Riksgränsen nedanstående upsats, häms tad ur en i Uleåborg på finska språket utfommande tidning, hwilken torde förtjäna ait blifwa bekant äfwen bland wåra läsare: Frågan om en järnwägsförbindelse mellan Norz ges westkust oh Rysta riket öfwer Torneå oh Uleåborg till Petersburg har wäckt stor upmärtsamhet både inom Norge och Ryssland, hwarföre äfwen regeringen i Norge förordnat besigtning å de trakter inom landet där järnwägen antages komma att passera, hwilken besigtning redan är wärkställd. Den warma hafsström, den s k. golfströmmen, fom stöljer Norges westkust, gör att hamnarne där hela året om äro öpna och att såwäl feglatfen fom fisket ej störes af ett tillfruset haf. Lofotens öar 69 nordlig bredd jämte däromkrig belägna fiskelägen äro måhända de mest gifwande på jorden oc kallas oc därför för Norges Kaliz fornien. Åren 1860—69 besöktes dessa platser af öfwer hufwud taget 21 500 personer årligen och fångsten utgjorhe wid pass 178 måg på hwarje person. Såwäl afkastningen fom antalet fistare torde warit mycket betydligare, såwida ide får righeten att bringa färsk fiff uti werldsmarknaden satt en gräns härför. Hafwet sick sålunda behålla stor del af den förträffliga flsken. Kristiania tidningen Morgenbladet nämner härom, att Ryssland wore bästa afsättningsorten för Norges filt. Årligen fasta där 40 millioner människor ungefär 150 dagar och ehuruwäl äfwen där en anfantlig mängd fisk fångas, så anser den norska tidningen, att lofotfisket där kunde räkna på full afsättning, helst det fiskslag, där fångas, tål jämförelse med hwilket annat fom BHälft. Widare talar bladet om de dels redan befintliga dels föreslagna järnbanor inom Finland oh ans tager att härförutom äfwen järnwäg mellan Uleå2 borg och Torneå snart skall komma till stånd. Wäglängden mellan Norge och Swerige från Mo wid Ranenfjorden til Haparanda är 46 mil, hmwaraf 37,5 på Swerige oh 8,5 på Norge. Mo är beläget på 66? 157 nordlig bredd och wägen dit från Haparanda skulle sålunda komma att gå i det närmaste i rakt westlig riktning. J Swerige har man oc föreslagit en annan riktning till Ofotenfjorden, för att därigenom åstadkomma en förbindelse mellan malmfälten i Gelliwara och Jukkasjärwi. Denna järnwäg slulle likwäl ej allenast förmedla Norges handel med Ryssland utan äfwen Rysslands med England. Ja äfwen Sweriges handel med nämnda läader stlulle winna härpå, fynnerligaft då norrländska järnwägen, fom redan när Sundswall, snart torde fullbordas ända til Haparanda. Att wårt land skulle få mycken nytta af en dylik järnwägsförbindelse, medgifwer en och hwar, fom betänker, att wi dymedelst på ett eller annat dygn kunde nå ett isfritt haf, och däröfwer til England på wid pass 4 dygn. Dä redan järnwägar mellan orter inomlands hafwa befunnits bära sig godt, huru mycket mer borde då ej en järnwäg, fom förs medlar få betydande handelsrörelse, fom den ofmanz nämnda lemna en god behållning. Nyttan af ifrågawarande järnwäg står på intet sätt i wägen för andra behöfliga järnwägsföretag. Naturligt är oc, att den af förenämde stäl för tjenar särdeles upmärtsamhet. J. G. Carlens graf. Till historiens om I. G. Carlen och hans efterlemnade maka hör att den sistnämda, fru Emilie Flygare Carlen, anwändt den medalj, fom Swensta Åkademien en gång skänkt henne, till inköp af en familjegraf på Nya tyrkogården, där hon hoppas att själf en gång få hwila. Fru Carlen har altsedan Swenska akademien hes drade henne med nämde medalj affett att den stulle tjäna till det nu omtalade ändamålet. Förolyckadt engelskt postånfartyg. Det från Platafloden och Brasilien tommande poftånfartyget Bo yne har lidit skeppsbrott wid Conquet