gick ut en stund och wid sin återkomst fann hon alt tyst oh stilla i Sandströms rum. Wid dstiden fom hans städersta fom manligt in til honom. J det yttre rummet märktes ingen annan förän dring, än att pianot stod upslaget och sängtäcket, omsorgsfullt hoplindadt, war lagdt på soffan. Men då hon öpnade dörren till det inre rummet, som begagnades till sångkammare, mötte henne en ryss lig anblick. På golfwet låg Sandström i sitt blod, oklädd med föndersprängdt hufwud, och bredwid honem en studsare med bakladdningslås. Hjernan hade stänkt omkring wäggarne, och en stor blod: pöl war på golfwet. Alla tecken till lif woro förs swunna, och en tillkallad lakare förklarade genast, att döden följt omedelbart efter stottets aflossande. Det är antagligt, att Sandström kl. mellan 5 och 6 på morgonen, eller under samma tid då den i närheten boende kvinnan war ute, beröfwat sig lifwet sålunda, att han, sittande på sängkanten, stuckit mynningen af det med kula laddade geväret i munnen och med foten affyrat detsamma med tillhjälp af ett snöre, som war fäst wid trycket. Skottet hade warit få farkt, att hufwudet föndere sprängts och kulan därefter inträngt ett långt stycke i wäggen. Gustaf Sandström war född i Linköping den 7 juni 1826. Hans föräldrar woro organisten där städes Nils Petter Sandström och Christina Maria Rosengren. Sina skolår tillbragte han i fin för delsestad och genomgick därwarande trivialstola och gymnasium. Af sin håg drogs han dock tidigt till teatern och tog redan mid 19 års ålder engage ment wid Wallinska truppen, hwilken han tillhörde i sex år. J Köpenhamn wistades han därpå 1851 —1852 och ingick därefter wid ett danskt opera: sällskap, fom sistnämnda års winter spelade i Kristiania. Redan i april 1853 lemnade han dock detta och tillhörde nu under sommaren samma år Oscar Anderssons slådespelarsällstap. Hans ftåts liga figur och präktiga stämma hade emellertid wäckt upseende, och kungl teatern fann med sin fördel öfwerenstämmande att fästa honom wid sig. Den 25 november 1853 debuterade han på kungl. teatern såsom Miller i Rärnbergerdodan. Ses dan def har han warit flitigt anwänd. Hans röstresurser woro utomordentliga, och han fule säkerligen förwärfwat en wmida ftörre ffer för fin artistista werksamhet och ett ännu mera midt gås ende rykte, om en i tid till tillämpad werklig god ffola fått böja denna wäldiga stämma till en större undergifwenhet för fordringarne på ett mera ins nerligt mufifaliftt föredrag. Karaktär od wärme fanns det alltid i hans fång oc spel. Ärbetsam och nitisk för fin konst, twekade Sandström icke att åtaga sig de roller, som erbjödos honom, och många gånger har teatern wid kritisla tillfällen haft denna hans beredwillighet att tacka för, att den icke råkat i förlägenhet. Bland de partier, han utfört, nämna wi grefwe Luna i Trubaduren, Plumkett i Martha, Wilhelm Tell och Rigoletto i oprorna af samma namn, Papageno i Trolflöjten, Carl V i Ernani, Nelusko i Afrikanskan?, Don Bazil i Barberaren, Valentin i ÅFaustförutom många andra. Denna sist nämnda rol war den sista, i hwilken han upträdde. Det war i onsdags wid Stora teaterns första representation under innewarande höft. Hans slädespelartalang wann äfwenledes alltid ett råttwist erkännande. Alt hwad han gjorde bar witne om ett fammwetsr grant studium, och en wiss hämmad kraft oc) dämpad glöd woro utmärkande för hans framftällnins gar. Wännerna af wår lyriska konst hafwa där för all anledning att beklaga den förtwiflade hands ling, fom beröfwade wår scen en få god och fame wetsgrann idkare. (D.-B.) Literär pristäflan. Swenska Familj-Journalens redaktion inbjuder i tidslriftens åttonde häfte till en täflan om fem pris å respektive 500, 400, 300, 200 och 100 kronor. Täflingen är ej instränkt till stönliteraturens område, utan fär den samma jämwäl röra sig inom naturwetenskapens, hiftoriend, bildande konstens, swenska folklifwets m. fl. jä t. Fallissement. Från Åbo skrifwes: Grossh. August Mueller i Stockbolm egare af Attu egendom och ångsågar samt stor aktionär i Matilde dals järnmwerksoch jordbrufs-aftiebolag och Lahtis ängsågsbolag, har i följd af den dåliga fonjuntturen i såwål järnfom trämwaru-affärerna i dessa dagar inställt fina betalningar. Wid ett i i Stodholm hållet sammanträde hafwa fordrinesegarna tillstyrkt administration od enahanda war förhållandet wid det sammanträde, som i Åbo hölls den 13 d:s därwid bankkontoren icke mworo reprefenterade, emedan deras schefer hänsfjutit frågan til lina resp. centralkontor. Staten uptager circa : 700 000 aktiva och 1 2 00 000 passiva. Långväga resande. Jngeniören G. Dahl: 2(. 4kALÄ AL