uptogs af Almqwist: inom tolf af de tretton na: tioner, i hwilka den studerande ungdomen wid Ups sala universitet är delad, bland sönerne af samma fosterbygd, ofta födda och fostrade bland allmogen och följaktligen förtrogne med def språk och seder, hafwa under de senaste åren få att säga på en gång upstått landsmålsföreningar, hwilka äsyfta att genom mångas samwerkan rädda undan en snart inbrytande förgängelse hwad ännu lefwer kvar af folkspråk, sång och sägen. Då gemensamhet af fosterbygd är den gamla ännu bestående grundwalen för studenternas indelning i särslilda nationer, då gemensamma mins nen wäsentligen medwerka till fastare fammantny: tande af det band, som förenar barnen af samma hembygd, då wid ett universitet ständigt nya friska krafter träda i de bortgåendes ställe, synas dessa på nationsindelningen grundade studentsöreningar under det kraftiga hägnet af målsmännen för den swensta språkwetenstapen, hwilken äfwen de i sin mon söka tjena, funna med godt hopp om frame gång werka för fin upgift. De redan inhöstade frukterna af några få års werksamhet hafwa ide heller jäfwat förhoppningarna. Dock inse wi mer än wäl och medgifwa gerna, att wi ensamma, äfwen med det högsta spännande af wåra ungdomliga. ännu böfwade krafter, ide funna nå det mål, dit wi sigta. Samwerkan med personer utom wår krets, hwilka själfwa tillhöra allmogen eller med denna stå i beröring och altså ega tillfälle att noggrant iakttaga dess språk och seder, är för of nödwändig. Från flera Häll hafwa föreningarna äfwen haft att glädja fig däråt. Wi wända of nu till den swensta allmänheten med wördsam anhållan om ytterligare understöd och medwerkan. På många ställen i de skilda landsorterna lefwa män, hwilka gjort rika samlingar af ord, talesätt, sägner, sanger, skrock, gåtor, ordspråk, ordstäf o. d. Wille de och andra, fom hafwa sinne för den fos sterländsta sak (ingen finnes, fom ide fan draga något strå til stacken), fästa något afseende mid denna wår anhållan od) med fitt biträde gagna ett sträfwande, fom ur många synpunkter för of wisar fig wigtigt och betydelsefullt samt lemna landss målsföreningarna del af sina iakttagelser, stannade dessa därför i största förbindelse och kunde möjlie gen en gång blifwa i stånd att ordnadt slick framlägga de gjorda famlingarna. Uppgifterna få noggrant fom möjligt återgifwande allmogens uttal och uttyckssätt torde mälwilligt insändas till de särstilda landsmålsföreningarnas ordförande, hwilka lifsom öfrige medlems mar med glädje lemna alla ytterligare uplysnins gar, fom funna önslas rörande föreningarna och deras werksamhet. Upfala i juli 1875. Å Upsala landsmålsföreningars wägnar samfälda utskottet: A. J. Borg, ordförande för Westgöta landsmålsförening. G. F. Sundhammar, ordf. för Östgöta l. m. f. Sten Boije, ordf. för SödermanlandssNerites l. m.f. Gunnar Nordlander, ordf. för Smålands Lm.f. I Edv. D:son Jwerus, ordf. för Weftmanlands-Dala l.nm.f. A. G. Noreen, ordf. för Wermlands Lm.f. . K. A. Ahlstedt, ordf. f. Östra Smålands od Ölands l.m.f. Magnus Nordström, ordf. för Norrlands lem. och fornminnesförening. P. I. S. Nordin, ordf. för Gotlands Im.f. M. F. Lundgren, ordf. f. Bohusläns, Hallands o. Göteborgs l.m. f. A. F. Schagerström, ordf. för Uplands l. m.f. F. W. Lowall, ordf. för GeftrifeHelfinge nations Lem. o. f.m.sf. Marskalk Bazaine har, om man får tro, hwad från åtskilliga Håll uttalats, efter att hafwa lem nar Köpenhamn besökt åtskilliga af wåra lands: ortsstäder. Om den förmodade marffalkens ankomst och wistelse i Köpenhamn skrifwer en forrespondent från nämnda ställe till Norska Morgen bladet!: När jag nu till sist talar om det up: seende, marskalk Bazaines och hans hustrus besök wäckt i Köpenhamn, är jag skyldig tillägga, att marskalken med fru hela tiden sannolikt suttit i ostördtj lugn i Schweitz. I alla händelser war det icke marskalk B., jom war här, utan en hr Bazaine de la Haye. En resande fom i fupån hade hört hans hustru falla honom wid förnamn, telegraferade genast om Bazaines ankomst och fick så en skara Köpenhamnare att i ett par timmars tid stå i långa rader utanför hotel dAngleterre, där marjfalfens tagit in. Billig uplysning. En belgier, hr Gramme, har unfunnir en nu maskin för att framhrinaa ett