Sundsvalls tidning – 27 juli 1875, sida 3

Fran utlandet. Kejsar Vilhelms resa til Salzburg för att därifran besöka kejsar Frans Josef i Fschl hade äfwen ett möte med konung Ludvig af Baiern till biändamål. Men i Måänchen träffade han endast några prinsar af den kungliga familjen, hwilka på konungens befallning mottogo honom, hwaremot konung Ludvig själf hade rest till sitt flott Hos henschwangau. Detta har wäckt så mycket större upmärksamhet i den tyffa pressen, fom de baiersta tidningarna under de närmast söregående dagarna hade gjort fig mycken möda med att framhålla det inflytande, fom tejsarbesöket stulle utöfwa på hela walrörelsen i Baiern. MNationalzeitung i Berlin anmärker i anledning häraf, att orfafen till uteblifwandet, då man känner konung Ludvigs tilgifwenhet för kejsardömet och upriktiga wänstap för kejsaren, måste tillstrifwas de för honom egen: domliga perfonliga infall, fom förmå honom att stundom upgifwa en förut fattad plan. Kejfar Wilhem lemnade den 25 dennes Salzburg för att besöka kejsar Frans Josef i Jschl. Rörande förloppet med denna mycket upfeendewäckande tillämnade sammankomsten mellan kejsar Wilhelm och konung Ludvig af Baiern innehaller NReids: und Staatsanzeiger den upgift, att alt sammans beror på ett mifförstånd, då Berlintidningarna talat om ett förestående möte mellan kejsaren och konungen af Baiern på kejsarens genomresa genom Minden. Det har ide från någondera sidan warit tal om ett sådant fammanträffande, då kejsaren uttalat som sin uttryckliga önstan att företaga resan i djupaste inkognito. Den ryska expedition, fom ZTimes malt till utgångspunkt för fina senaste betraktelser om ryssarnes framträngande i Centralasien, har från Krasnowodsk wid Kaspiska hafwet brutit upp til stepperna i Turkestan och har till mal saltsjön Sary Kamisch, som ligger under 42 grader nordlig bredd i Oxus förra flodläge, hwilken nu fom Amu Darja faller ut i Aralsjön. Expeditionens upgift är att genom nivilleringsarbeten undersöka, om Oxus gamla flodbadd egnar sig för anläggande af en tanal, fom från Krasnowodst wid Kaspiska hafwet